Häromdagen fick jag frågan från en journalist om hur vi firar jul på
Stadsmissionen. Jag förklarade enkelt hur vi ser på det – att öppenhet,
gemenskap och ett personligt varmt välkomnande är lika viktiga ingredienser
som god mat och julklappar.
Hon ställde ytterligare en fråga om hur vi får det kristna budskapet in i vårt
firande. På den frågan var svaret enkelt att det är just det, som jag nyss
förklarade, vi gör. Vi vill förmedla ett sammanhang där var och en som
kommer är välkommen att dela den stunden på året som vi kallar jul. Så
enkelt är det.
Men vi människor har en fallenhet att göra det mycket mer
komplicerat än vad som krävs. Egentligen är det vi själva som skapar denna
förväntan. Vi blandar ihop vår längtan efter något för oss viktigt,
ogripbart, men som redan finns i våra hjärtan med att vi måste uträtta något
för att uppnå detta, för oss livsviktiga.
I arbetet på Stadsmissionen har nöden lika många ansikten som bakomliggande
historier på hur livet farit fram. Hjälpen som erbjuds för att lindra och
hjälpa måste anpassas till de behov som var och en har. Vissa av
Stadsmissionens deltagare är i så akut behov av hjälp att det till och med
kan göra skillnad på liv och död.
Att det alltid funnits och ständigt finns människor som lever i utsatta lägen
och situationer är ingen ursäkt att inget göra. Låt oss i stället hjälpas åt
att hitta lösningar hur man kan förbättra förutsättningar för människor. Det
finns många fler likheter än skillnader mellan oss. Vi är i grunden väldigt
lika som människor. Så låt oss "fira jul" lite
oftare i betydelse att vi tänker på varandra lika mycket resten av årets
dagar som vi gör i juletider.
För julen är helt fantastisk. Sin egen. En möjlighet utöver alla gränser. Den
är inte till i första hand enbart och exklusivt för kristna. Julens budskap
är till för alla – fattiga och rika, hemlösa och slottsherrar. Julen är
politisk och etnisk obunden. Omöjlig att fullständigt förstå. En längtan att
få älska och att bli älskad. Att mitt i verklighetens brus träna sig att
lyssna inåt för att höra och lyssna efter något man inte tidigare skådat.
Lyssna efter något man inte kan (jul)pynta sig till. Julens utmaning är att
modigt våga att inte fylla sin längtan med sådant som kan läggas under
granen eller stoppas i tomtesäckar.
Ännu ett år med utmaningar, utveckling och framförallt mycket
glädje har vi på Skåne Stadsmission lagt bakom oss. Jag tackar alla er som
bidragit på så många olika sätt i arbetet. Tack alla samarbetspartners,
sponsorer, gåvo och bidragsgivare och sist men inte minst alla som skänker
goda tankar om Skåne Stadsmission och våra deltagare.
Ett välsignat gott nytt år 2011.