Koldioxidutsläppen minskar inte

Detta är felaktigt. Det är i stället vindlobbyn som i sin pamflett "Jobb i medvind" ställt utsikter om att 12 000 nya jobb kan skapas i Sverige om utbyggnadstakten av vindkraft ökas så att det till år 2020 byggs 15 TWh vindkraft till lands och 10 TWh vindkraft till havs. Att detta är en orealistisk förväntan av lobbyisterna i Svensk Vindenergi (SV) tycks vara en uppfattning som även Anders Wijkman delar, vilket är bra.



Vindlobbyns jobbappell är uppenbart ägnat att stärka politikernas motivation att öka ambitionerna i elcertifikatsystemet och skapa ett särskilt riktat stöd för vindkraft till havs, det vill säga ännu mer subventioner. En målsättning som understryks av SV:s hemsida.

I övrigt tyngs Anders Wijkmans artikel av en rad sakfel. Svensk elproduktion är till 97 procent koldioxidfri varför vindkraften inte alls bidrar till att minska utsläppen eller "stabilisera klimatet". Potentialen för bioenergi fram till 2020 är cirka 20 TWh enligt Kungliga Vetenskapsakademin (KVA), inte de 5-10 TWh som Anders Wijkman anger. KVA:s underlag visar också tydligt att vindkraften inte behövs för att Sverige skall nå målet om 50 procent förnyelsebar energi år 2020.

Vindkraftsförespråkarna har för ovana att alltid hämta kostnadsuppgifter från de egna lobbyorganisationerna eller de egna företagen. Wijkman hänvisar till Arise Windpower, ett företag som tog sig in på börsen genom kraftiga stödköp från 3:e AP-fonden och som nu orsakar stora förluster för sina aktieägare och för svenska folket.



Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) har i samarbete med bland annat Energimyndigheten, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv utarbetat rapporten "Vägval energi". Rapporten visar att ny vindel är bland de allra dyraste sätten att producera elenergi, endast solkraft är dyrare.

Exempelvis kostar ny kärnkraft 40-60 öre/kWh, ny landbaserad vindkraft 60-90 öre/kWh och ny havsbaserad vindkraft 90-120 öre/kWh, siffror som skiljer sig väsentligt från de uppgifter Wijkman anför. En utbyggnad av vindkraften blir kostsam för svensk samhällsekonomi.

Om vindkraften är så billig som Wijkman påstår uppstår betydande utrymme för minskade subventioner, och kraven på ökat stöd kan lämnas därhän. Att Anders Wijkman är styrelseledamot i Svensk Vindkraftsförening och själv vindkraftsägare säger nog mer om vad frågan egentligen handlar om.