Allt för många verkar sakna empati

Det är hög tid att tystnaden bryts och att vi börjar se de sjuka, arbetslösa och pensionärer med låg pension som människor och inte som en belastning för samhället.

Att många som jobbar fått mer i plånboken är ju ingen hemlighet och mer skall det bli enligt Fredrik Reindfeldt (M) med både ett 5:e och ett 6:e jobbskatteavdrag, om han får som han vill.

Svenska folket har inte vaknat ännu och insett att denna standardförbättring som en viss grupp människor fått är på bekostnad av de sjuka, arbetslösa och pensionärer.

Sjuka som blir utförsäkrade och står helt utan ersättning, detta på grund av att Försäkringskassan ser dem inte som tillräckligt sjuka och Arbetsförmedlingen anser dem för sjuka för att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Arbetslösa som tvingas ut i praktikanttjänstgöring och samhällsnyttig sysselsättning på heltid med aktivitetsersättning, som för många innebär ett stöd som ligger under socialbidragsnormen, vilket tvingar många att söka ekonomiskt bistånd från kommunen för att överleva. Andra tvingas söka jobb långt från hus, hem och familj annars blir man av med sin ersättning.

Pensionärer med låga pensioner som har det mycket svårt att få ekonomin att gå ihop. De lever verkligen på marginalen eller rentav under. Många pensionärer tvingas till socialen för att kunna betala sina dyra elräkningar som de haft de senaste åren.

Inte nog med sänkta ersättningar och pensioner för ovannämnda grupp så betalar man högre skatt än dem som förvärvsarbetar. Varför ska de som har minst betala mest i skatt i förhållande till inkomst?

Det har också gjorts en utredning vilka grupper som mest utnyttjar rutavdragen. Resultatet är väl inte förvånande att nästan hälften av den halva miljarden som betalas ut i rutpengar gick till 4 procent av befolkningen som tjänar mest.

Jag vet och ser på nära håll hur tufft det kan vara för många barnfamiljer med heltidsarbete, resor i och till och från arbetet, hämtning och lämning på dagis etcetera och jag har all förståelse för dem som anlitar hjälp med diverse göromål, för att få livspusslet att gå ihop.

Men jag är helt säker på att denna grupp av människor som utnyttjar rutavdraget också kan betala med egna medel och inte subventioneras. Denna halva miljard kronor borde man använda så att alla i Sverige får del av den och inte bara en viss grupp.

Skatt betalar vi för vissa gemensamma nyttigheter i samhället som alla medborgare ska ha rät till exempelvis skola, sjukvård, pensioner, barn- och äldreomsorg". Privata livsval skall inte subventioneras.

Det är dags att vakna och inte bara klappa sig på bröstet för varje ökning man får mer i lönekuvertet. Du kanske kommer att få betala med ränta, för det är inte många som går igenom livet utan att bli sjuk eller råkar ut för en olycka eller blir arbetslös.

Den dagen du verkligen behöver utnyttja försäkringen kommer du att förstå men då är det för sent att agera. Men alla behöver inte oroas. De som fått del av jobbskatteavdragen har också råd att skaffa sig privat sjukförsäkring, frivillig tilläggsförsäkring till Arbetslöshetskassan samt göra egna pensionsinsättningar.

De starka blir ännu starkare och de svaga får stå utanför. Vi har svårt att sätta oss in i hur våra medmänniskor känner det. Allt för många saknar empati och goda förebilder och "jaget" har fått en allt mer betydande roll.

Varför? Och hur kan vi förändra det!