Jonny Fagerström och Björn Törnvall fortsätter, i "Sverige
blir en elråvarukoloni" (3/2), att sprida missförstånd och
osanningar om vindkraft.
Om den bild som målas fram vore sann skulle det knappast byggas någon
vindkraft överhuvudtaget. Artikelförfattarnas argument bygger emellertid på
en rad felaktiga slutsatser.
Faktum är att det ser ljust ut för den fortsatta vindkraftsutbyggnaden.
Vindkraft är snabbast växande energislaget både i Sverige, Europa och
globalt. Utbyggnaden är inte ett självändamål utan sker eftersom vindkraft
producerar förnybar el till en låg kostnad och är ett effektivt sätt att nå
de internationella klimatmålen.
Vindkraft är en samhällsekonomiskt bra affär bland annat genom att utbyggnaden
av vindkraft sänker elpriset eftersom dess låga rörliga kostnader tränger ut
dyr el från smutsig kolkraft.
Utbyggnaden sker eftersom den är billig – poängen med elcertifikatsystemet är
nämligen att gynna de förnybara energikällor som är mest kostnadseffektiva.
Att det dessutom skapar jobb och ger ekonomisk stimulans till glesbygd får
anses som ett plus i kanten.
Om man ska tro Fagerström och Törnvall så är kärnkraft lösningen på allt.
Problemet är bara att enligt AREVA (företaget som bland annat bygger den nya
reaktorn i Finland) så kostar kärnkraftsel faktiskt lika mycket som den
förnybara el som produceras i vindkraftverk. Flera oberoende bedömare menar
att det inte kan byggas någon ny kärnkraft utan statliga subventioner.
Dessutom tar det minst tio år att driftsätta ett nytt kärnkraftverk. Ett
vindkraftverk kan däremot byggas och tas i bruk på mindre än ett år.
Man kan också konstatera att ju mer förnybar elproduktion som tillförs
kraftsystemet, desto mer minskar elpriset för alla. Detta beror på att
marginalkostnaden för vindkraft och vattenkraft är den lägsta av alla
kraftslag vilket gör att dyr kolkraft från våra grannländer vare sig behöver
produceras eller importeras.
Fagerström och Törnvall ondgör sig över den "subvention"
som går till vindkraften. Det är visserligen sant att finns en ekonomisk
subvention till vindkraft för att kunna fasa ut icke förnybar energi.
Däremot så är i princip alla energikällor subventionerade, direkt eller
indirekt, genom statliga åtgärder. Konsumentens bidrag till vindkraften är
knappt 1 öre/kWh. Ändå ondgör sig Fagerström över just vindkraftens
subventioner.
Det är viktigt att poängtera att den fortsatta vindkraftutbyggnaden avgörs av
att det finns ekonomisk lönsamhet och folkligt stöd. Undersökningar från
SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att vindkraft är den näst
mest populära energikällan bland svenskarna. Hela 74 procent tycker att vi
ska satsa mer, bara 1 procent vill att vi helt ska avstå från vindkraft som
energikälla.
Vindkraften byggs för att det är en ren och kostnadseffektiv energikälla – att
den dessutom gynnar Sverige ekonomiskt gör inte saken sämre.