Stora risker med lån till vindkraftverk

ººStigande räntor med risk för ökande kreditförluster tär på bankernas goda lönsamhet från den inhemska bostadsfinansieringen. Några av storbankernas enorma kreditförluster i Baltikum, Ukraina och Ryssland bör leda till en ökad försiktighet med krediter till andra, nya och okända marknader, som vindkraftsindustrin.

Under 2009 har denna fortsatt att växa kraftigt i Sverige, enligt Svensk Vindenergi. Över 200 nya vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 450 – 500 MW har byggts under 2009.



Internationellt är vindkraften inte längre på stark frammarsch. Bristande lönsamhet, fallande elpriser och brist på nödvändig insatsberedd ersättningskraft som back-up påverkar intresset.

Elpriserna och elcertifikaten som avgör den totala ersättningsnivån för vindelsproducenterna, har sjunkit. Branschen hotas av bakslag under 2010. De största projekten ligger på is eftersom de inte bär sig.

Framtida intäkter för vindkraften avgörs av politiska beslut. Många snabbt växande vindkraftsbolag saknar tillräckligt eget kapital och erfarenhet av storskalig vindkraft. Säkerhetsvärdet av verken är mycket svårbedömt. Ersättningen som elcertifikaten ger är, enligt Svensk Vindenergi, för dålig för att bankerna ska våga bevilja lån till större projekt. Dessa innebär stora risker för bankerna, liksom för de kapitalförvaltare, som är tänkta ägare till den svenska vindkraften.

Vindkraftslobbyn bedriver nu en omfattande verksamhet för att kraftigt öka bidragen till vindkraften genom höjningar av nivåerna i elcertifikatsystemet. Bidragen eldar på en redan farligt överhettad bransch. När staten driver på utbyggnaden krävs allt större subventioner till den olönsamma vindkraften som konkurrerar om 7 miljarder elcertifikatskronor i år med betydligt effektivare ny vattenkraft och biobränslen. Om vindkraften skall nå Energimyndighetens och regeringens mål om 30 TWh krävs över 10 miljarder kronor per år i bidrag enbart till vindkraften, mot dagens 1 miljard.



Vindkraftens ökande bidragsbehov höjer priset på elen där elkunderna och skattebetalarna via elcertifikaten tvingas stå för notan. Skulle framtidens kunskap eller landets ekonomi tvinga politikerna att ompröva systemet med elcertifikat och utsläppsrätter hamnar många olönsamma vindkraftbolag i knät på bankerna redan innan vindkraftverken är skrotfärdiga.

Detta har hänt i Spanien när man beslutade att sänka bidragsgraden till förnyelsebar energi med 30 procent med en kollaps som följd. Nu är vindkraftsbolagen i stället ute efter svenskarnas plånböcker.

Med hänsyn till de mångmiljardbelopp som måste fram på finansmarknaden för att finansiera vindkraftsbubblan borde risken för ännu en farlig överexponering i banksystemet vara en viktig fråga för bankernas styrelser och för tillsynsmyndigheten, Finansinspektionen.

P-O Erikssonf d vd för Sandvik, f d ordförande Svenska KraftnätBjörn Törnvallf d bankdirektör, f d vd GamlestadenJonny FagerströmStockholmsinitiativet