ººIlmar Reepalus (S) på (över?) gränsen till antisemitiska utfall i samband med Davis Cup-matchen mellan Israel och Sverige och hans utsagor om att sionismen är jämställd med antisemitismen borde göra hans ordförandeskap i kommunstyrelsen i Malmö omöjlig.
http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/27/varf-r-fl-rtar-ilmar-reepalu-med-antisemitiska-krafter.
I god S-tradition kan han få en ministerpost om vänsterblocket vinner valet – migrationsminister? Hans erfarenheter från Malmö kvalificerar honom till en post som det socialdemokratiska partiet anser vara viktig för att vinna invandrarröster.
Per Gahrton (MP) däremot har i dag inga politiska plattformar. Han basar över palestinagrupperna i Sverige och har lyckats att etablera sig som Israelhatare. Han var ordförande i en gemensam kommitté för S+MP+V (http://www.aftonbladet.se/debatt/article6621625.ab) som tog fram en gemensam utrikespolitisk valplattform för vänsterblocket som är starkt negativ mot Israel. Han kan i en ny regering få posten som kulturminister och fördela mer medel till Israelhatande organisationer.
Lars Ohly (V), före detta kommunist och ordförande för Vänsterpartiet, har vid ett flertal tillfällen av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) utpekats i negativa sammanhang. (http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article412668/antisemitisk-blogg-ohlys-favorit.html).
Senast visade han sympatier för de grupper som anser att Israel bör försvinna (http://www.expressen.se/nyheter/1.1899309/har-raderar-lars-ohly-israel) genom att ta på sig palestinasjalen. Hans starka intresse för utrikespolitik kvalificerar honom till posten som Sveriges utrikesminister.
Dessa tre är inte helt omöjliga för ministerposter i regeringen om S+MP+V vinner valet.