Vindkraften har medvind

Replik till "Stora risker med lån till vindkraftverk" (4/8). Varför det skulle finnas en likhet mellan utlåning till vindkraftsprojekt i Sverige och utlåningen till olika andra ändamål i Baltikum, Ukraina och Ryssland?

Vindkraftsbranschen är inte en ny och okänd marknad för bankerna. Häromdagen beviljades till exempel ett lån på 2,4 miljarder kronor till ett av Sveriges största projekteringsbolag för byggnation av 100 nya vindkraftverk i Sverige. Det vore intressant att se en förklaring till likheterna med de forna öststaterna från debattörerna.



Påståendet att vindkraften internationellt inte längre står stark motbevisas av att inget annat kraftslag ens kommer i närheten av både investeringsbelopp och nybyggd kapacitet under år 2009. Under de senaste tio åren har vindkraften stått för mer än 30 procent av all kraftutbyggnad i Europa.

Kärnkraften har däremot gått kräftgång med mer avstängd än tillkommen kapacitet under samma tidsperiod. Tyder detta på bristande lönsamhet för vindkraften?

De största projekten ligger inte alls på is. I Sverige kommer vi under de närmaste åren att bygga enskilda projekt som omfattar 200-300 MW. Skogsbolaget SCA och norska Statkraft kommer till exempel att i några olika parker bygga cirka 1 MW i mellersta Sverige. Listan kan göras längre. Däremot byggs för närvarande inte vindkraft till havs längs Sveriges kuster.

Att bygga infrastruktur enbart med eget kapital är knappast en god affär. Det kan man förvänta att en före detta bankdirektör och en före detta kraftnätsordförande borde veta. Dagens aktiva bankdirektörer kan tack och lov både räkna och göra riskbedömningar.



Det största vindkraftsprojektet som hittills byggts i Sverige, Havsnäs vindkraftspark i Strömsunds kommun, byggdes, finansierades och ägs till 100 procent av utländska aktörer.

Det finns i dag många utländska investerare som vill in både med kapital och med kunnande på den svenska vindkraftmarknaden. Tyder det på bristande lönsamhet i denna framtidsbransch?

Ambitionsnivån i det svenska elcertifikatsystemet höjs inte som följd av Svensk Vindenergis så kallade lobbyinsatser. Möjligtvis har herrarna hört talas om det EU-direktiv som innebär att 20 procent av EU-staternas energikonsumtion år 2020 ska komma från förnybar energi?

Det är utbyggd bioenergi, vattenkraft och vindkraft som ska stå för den svenska ökningen av förnybar produktion och som alla har del av och medverkar i elcertifikatsystemet. Bioenergin dominerar med drygt 2/3 av det som hittills byggts ut medan vatten- och vindkraft står för cirka 1/6 vardera.

Är det kanske rädslan för att vindkraftsbolag ska gå samma öde till mötes som Finans AB Gamlestaden gjorde i slutet av 1980-talet; att dåvarande Nordbanken tog över innan konkursen kom några år senare, som får debattörerna att oroa sig för vindkraften?