Jämställda löner nu!

Förra året, i samband med internationella kvinnodagen, kom Lärarförbundets rapport om lärarlöner. Rapportens budskap är att det finns ett tydligt samband mellan lärarlöner och antal kvinnor i yrket. Fler kvinnliga lärare har inneburit att lönerna sjunkit jämfört med andra likvärdiga manliga yrkesgrupper.

Det finns inte några egentliga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga lärare. Däremot ökar således skillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Löneutvecklingen har över tid varit sämre för kvinnliga yrken än för traditionellt manliga yrken. Detta är läraryrket ett tydligt exempel på.



Lärarförbundets rapport Perspektiv på lärarlöner, del 2 – om hur lön och kön hänger ihop visar hur lärarlönerna utvecklats under de senaste 50 åren. 1958 tjänade en grundskollärare ungefär lika mycket som en civilingenjör.

Nu är medellönen för en grundskollärare två tredjedelar av civilingenjörens. 1958 var kvinnorna i minoritet bland lärarna. I dag är 75 procent kvinnor bland lärarna – bland ingenjörerna är 80 procent män.

Osakliga löneskillnader mellan likvärdiga manliga och kvinnliga yrken är strukturell lönediskriminering och är enligt likabehandlingslagstiftningen inte tillåten. Detta till trots verkar inte denna fråga vara särskilt högt prioriterad i arbetet med lönebildning i samhället.

I Kristianstads kommun finns det i likabehandlingsplanen inskrivet en ambition om att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män med 0,5 procentenheter per år. Lärarlönernas problematik är dock i grunden en betydligt större fråga.

Det gäller att lyfta en hel yrkeskår till en betydligt högre lönenivå, eftersom alla lärargrupper är fellönesatta. Kvinnliga och manliga yrkeskategoriers arbete måste bedömas med samma måttstock.



Utöver jämställdhetsaspekten tillkommer ytterligare ett motiv att rättställa lärarnas löner. Det kommer framöver inte att vara möjligt att rekrytera de bäst lämpade till lärarutbildningarna med nuvarande lönebild.

Föräldrar är en stor väljargrupp, som av naturliga skäl vill garantera sina barn en god utbildning. De har nu upptäckt sambandet mellan tillgång på bra lärare och bättre lön för lärarna.

De flesta av de politiska partierna har också uttalat sig för höjda lärarlöner. Vi har inte sett någon som helst effekt av dessa budskap. Oftast hänvisar politikerna till arbetsmarknadens parter, men Lärarförbundets överlägset största motpart är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som består av just politiker.

Slutsatsen, som vi tydligt kan slå fast, är att i takt med att fler kvinnor blivit lärare, så har yrket värderats lägre lönemässigt. Vi kräver därför, att nästa jämställdhetssatsning måste handla om rejält höjda lärarlöner, och vi har självklart ingenting emot att Kristianstad blir "loket" i en sådan satsning.