Föräldrars kärlek är avgörande

Angående TV4:s underhållning Spårlöst, där programledarna letar efter de "riktiga" föräldrarna. Med andra ord de biologiska. Med armen om axlarna på den stackars bortadopterade i dennes svåra situation. Så hittar man den biologiska mamman – några papper och telefonsamtal, vips är man framme. Samma tillvägagångssätt i alla program.

Den biologiska mamman säger sig ha tänkt på sitt bortadopterade barn varje dag. Det barn som hon varken ville eller kunde ta hand om. Gråtande lovar hon bot och bättring och familjeband att ta upp och fortsätta träffas. Att det blev som det blev skyller man på allt annat.

Många adopterade var det ingen som ville eller kunde ta hand om – det är den grymma sanningen! Utanför vår skyddade värld – där barn inte lever, de existerar – får de om de har tur adoptivföräldrar/hem. Detta när "riktiga" föräldrar inte bryr sig. Får föräldrar som lägger armen om hela barnet – om själen, om psyket. Ger dem ett liv, ett liv som de aldrig kommit i skuggan av där de föddes. Får föräldrar som funnits dag ut och dag in för barn med traumatiska upplevelser.

Föreslår att TV4, när Spårlöst är förbi, gör "underhållning" om adoptivföräldrar och deras liv och familj i Sverige. De som vill veta har enligt lag rätt till detta. Men sanningen kan bli svår att bära. Den idyll och ömsesidig lycka TV4 förmedlar hör till programmet.

Ett adoptivbarn får ett liv, ett värde, förutsättningar och en framtid – i stället för den misär som rådde i ursprunget. Många som blir bortadopterade är lyckliga för det. Värderar det.

Det är inte de föräldrar som föder som räknas i livet, det är de som av kärlek tar ansvar för livet.