FN har bidragit till en bättre värld

Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel. Så inleds FN-stadgan som den 24 oktober 1945 ratificerades av de permanenta medlemmarna i FN.

Tyvärr har krigen i världen inte tagit slut bara för att FN bildats, men ett antal konflikter har kunnat kvävas i sin linda eller kunnat lösas på ett fredligt sätt tack vare FN som debattforum och som medlingsinstitut.



FN är också pådrivande när det gäller att förbättra livsvillkoren för att på så sätt undanröja orsaker till en del konflikter. Fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter hör ihop och är beroende av varandra om vi ska kunna skapa en bättre värld.

Vid millennietoppmötet i New York år 2000 antogs Millenniedeklarationen. FN:s medlemsländer var där överens om att de allt djupare klyftorna mellan rika och fattiga i sig kan skapa de spänningar som i framtiden riskerar fred, säkerhet och stabilitet i hela världen.

Åtta mätbara delmål ska ha uppnåtts till 2015. Första millenniemålet gäller att halvera antalet extremt fattiga som lever på under en dollar om dagen och också att halvera antalet människor som lider av extrem hunger. Övriga gäller att få alla barn i skola, bekämpa spridning av sjukdomar, få ner mödra- och spädbarnsdödligheten, öka jämställdheten mellan könen och att säkra en ekologiskt hållbar utveckling med bland annat tillgång till rent vatten och sanitet. I dag spenderar världens länder 1 400 miljarder dollar på militära utgifter. Mindre än hälften av den summan skulle kunna täcka kostnaderna för att samtliga utvecklingsmål skulle kunna uppnås till 2015.



Världens rika länder har öst ut minst 10 000 miljarder dollar för att motverka den globala finanskrisen. Samtidigt minskar det globala biståndet, vilket bidrar till att kampen mot hunger och fattigdom försvagas. Trots att rätten till mat är inskriven i en av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, så är mer än en miljard människor hungriga. Matkris, finanskris och klimatkris i kombination slår hårt mot denna redan sårbara grupp.

Hans Corell, FN:s förre rättschef och folkrättsexpert, har vid flera tillfällen formulerat stram kritik. Inte mot organisationen som sådan, utan mot de medlemsstater, som på olika sätt brutit mot FN-stadgan, till exempel om att inte bruka våld annat än i självförsvar. Några exempel är USA:s invasion i Irak 2003 och Rysslands angrepp på Georgien 2008.

I namn av krig mot terrorismen har också FN-stadgan åsidosatts. Speciellt kritisk har Corell varit mot de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, som till följd av underliggande egenintressen i ett konfliktområde saboterat viktiga beslut om FN-ingripande, vilket resulterat i utsträckt lidande för människor i till exempel Burma, Darfur, Gaza, Zimbabwe. Dock är det positivt att USA under Obama åter satt FN och den internationella dialogen i fokus. Ett av Obamas eldprov blir klimatmötet i Köpenhamn i december.

Hans Corell kommer under FN-dagen på Regionmuséet i Kristianstad att föreläsa över ämnet "Kan FN skapa fred i världen?" likaså delta som talare vid kvällens fredsmässa.

Även om det på sina håll ser dystert ut, så får vi också komma ihåg att framsteg hela tiden görs inom olika utvecklingsområden, skickliga diplomater lyckas ro iland fredsavtal och överenskommelser kring gränsöverskridande problem. Många aktörer både regeringar, FN-organ, internationella organisationer, företag och enskilda eldsjälar strävar åt samma håll för att förverkliga uppställda mål.

FN håller på att moderniseras, diskussioner finns kring hur säkerhetsrådet ska omformas och många exempel på samverkan med det civila samhället finns. NGO:s och olika ideella organisationer blir allt viktigare aktörer och samarbetspartners i arbetet för en bättre värld.