Vinter i klimatpolitiken

Det är kallt. Vinter på Österlen. Det blåser snålblåst och snöar snett underifrån. På ett fält som skulle kunna vara himmelskt vackert har oljejätten Shell gjort det enda de kan, smällt upp ett borrtorn.

Ingen har kunnat garantera att provborrningen är ofarlig. De ömtåliga sedimenten kan skadas, och risken finns för radonutsläpp och att dricksbrunnar kontamineras. Om de finner det gasformiga guldet så riskerar hela marken brytas upp av fyrtiotalet borrhål, i en fullskalig industrianläggning.



Det är Europas mest liberala minerallag som gett Shell möjlighet att göra verklighet av Hasse och Tages miljöklassiker Äppelkriget. Halva Skåne, bokstavligt talat, är inmutat för prospektering efter fossilgas.

Fiaskot i Köpehamn banar väg för precis det världen och Sverige behöver: en massrörelse med fokus på klimatet. Det kan bli den rörelse som kullkastar den kvartalspolitik vi fått vänja oss vid sedan 1990-talet, där man sparkat lärare för att "spara pengar" samtidigt som kostnaderna för arbetslöshet och sämre studieresultat blivit mångdubbelt större.

Bara orkanen Katrinas förstörelse kostade mer än en hel svensk statsbudget. Vi vet att varje krona vi lägger nu på att möta hotet är en besparing jämfört med vad som kommer att komma om vi inte gör något.

Börjar vi ställa om våra samhällen så kommer det därför ge så många andra positiva förändringar. Först och främst kommer ingen behöva vara arbetslös, det finns ju hur mycket som helst att göra. Vi måste lägga ny järnvägsräls och rusta upp miljonprogrammen.

Redan i dag jobbar fler i Sverige i miljöbranscher än i branscher på utgång. Fråga dem som arbetar med biogasutvinning i Kristianstad eller med anläggningar på Malmbergs i Åhus.

Det kommer göra världen mer rättvis. Effekterna av oljeberoendet syns i dödssiffrorna från Irak.

Konsekvenserna av de minskande vattenresurserna syns i konflikterna i Darfur eller Palestina. Att säkra sötvattentillgången och bryta oljeberoendet kommer ge färre krig och konflikter.



Den osedvanligt varma sommaren 2006 var beläggningen på de skånska sjukhusen nio procent högre än vanligt. Med ett varmare klimat kommer dricksbrunnar längs kusten bli oanvändbara när vattennivån stiger, och tropiska sjukdomar kommer leta sig uppåt.

I slutrapporten från region Skånes klimatberedning reflekterar man över konsekvenserna av att malaria kommer till våra breddgrader. Det ger en föraning om vilken utmaning vi står inför.

De byggnader som har det största läckaget av energi är de som uppfördes under miljonprogrammet. Samtidigt är luften i svenska skolor, ofta byggda under den här tiden, så dålig att den i flera fall skapar allergier och annan ohälsa. Att rusta upp miljonprogrammet är god klimatpolitik, men också god folkhälsopolitik.

På det österlenska fältet blir det plötsligt varmt. Hundratals strömmar till med facklor i händerna. Man börjar sälja glögg och protestknappar. Pengarna går till nätverket Heaven or sHell, en sammanslutning mellan Österlens miljövänner och lokalbefolkningen i byn Ry.

Här står de som tar det ansvar världsledarna inte klarar av, och garanterar att världen byter väg från fossilberoendet till framtiden.