Fria ord

Korpen flyger – igen!

Fria ord Artikeln publicerades

Grekland, Irland och Portugal har en del att lära sig av det också finanskrisdrabbade Island som nu är på väg uppåt igen, skriver Göran Montan (M), riksdagsledamot från Everöd.

Upp som en sol – ner som en pannkaka. Så kan man beskriva utvecklingen för Islands finansiella sektor som kulminerade i bankkraschen 2008.

När nätbanken Icesave havererade drabbades 425 000 kunder i Storbritannien och Nederländerna som riskerade att förlora insättningar motsvarande 64 miljarder svenska kronor.

Island menade först att den isländska bankgarantin endast omfattade isländska kunder, varför en politisk konflikt uppstod mellan Island och Storbritannien och Nederländerna, men som numera är löst.

Den tidigare lika fantastiska som hyllade tillväxten hos de två bankjättarna Landsbanki och Kaupthing hemsökte islänningarna i form av enorma återbetalningskrav. Storbritanniens och Nederländernas fordran motsvarade hälften av Islands BNP.

Den isländska kronan störtdök vilket drabbade företag och privatpersoner som tagit lån i utländska valutor. Island stod inför ruinens brant, folkets vrede riktades mot de ansvariga och regeringen föll.

I förra veckan avslutades dock de segslitna förhandlingarna mellan Island, Storbritannien och Nederländerna om Icesave.

Villkoren ser betydligt gynnsammare ut än det förslag som islänningarna avfärdade i en folkomröstning tidigare i år. En lösning på Icesave-problemet skulle ha stora effekter, inte bara finansiellt utan även politiskt. Island skulle då normaliseras och man skulle kunna ta itu med andra reella problem.

Även om ekonomin sakta återhämtar sig har många islänningar och många företag det fortfarande väldigt tufft. De som kom in i lånesvängen sent och med utländska lån har nu vissa möjligheter att få sina lån omskrivna. Men mindre företag har fortfarande mycket svårt att få normala krediter.

Trots att exporten, framförallt fisket och turismen utvecklas positivt, är den svaga isländska kronan paradoxalt nog ett problem eftersom landet samtidigt är mycket importberoende. Island saknar i praktiken egna naturresurser och förädlingsindustrier varför man har en hög grad av "fast import", något som i nuvarande läge kan vara inflationsdrivande.

Ökad företagsamhet är en nyckel för tillväxten – som faktiskt var positiv under tredje kvartalet. Arbetslösheten ligger på 6,5-7,5 procent, något som i en europeisk jämförelse är i rätt okej, men som är mycket högt för att vara Island. Inflationen är under 3 procent och bankräntan ligger historiskt lågt.

Jag har skrivit om Island tidigare, i Kristianstadsbladet den 25/4, 2009. Trots Islands dystra läge hade jag stor tilltro till islänningarnas förmåga att kunna klara av den kärva situationen.

Därför konstaterar jag att det är den isländska attityden som är avgörande. Jag har tillbringat lång tid i denna lilla önation och jag har alltid slagits av att uttrycket "allt fixar sig" inte betyder att någon annan skall fixa det. Tvärtom, det betyder att JAG kan fixa det – om jag jobbar hårt!

En sådan jävlar-anamma-inställning borde islänningarna med fördel exportera till Grekland, Irland och Portugal.