Fria ord

Mellan Thörnell och Syrén

Fria ord Artikeln publicerades

På måndag är det 64 år sedan Olof Thörnell blev vår förste överbefälhavare. Han var en plikttrogen officer och hade det militära ansvaret för upprustningen under kriget, men beskylldes för att vara alltför undfallande mot försvarsminister Sköld och tysken. Han var inte populär inom krigsmakten. Att entusiasmera underordnade var inte hans starka sida. Smeknamnet blev Lustmördaren, förkortat L.M. eller rätt och slätt Ericsson.
Thörnell efterträddes 1944 av Helge Jung med Södra skåningarna som hemregemente. 1936 var han en kort tid chef för Norringarna och lär någon timme ha visat sig i kanslihuset på Näsby. Mannen, som tagit itu med defaitismen efter 1925 års nedrustning och tillsammans med den övriga kretsen kring Ny Militär Tidskrift (Jungjuntan) fått igång en uppryckning av försvaret, hade viktigare uppgifter i Stockholm.

Jung kallades "politiserande" general och visst hade han utmärkta politiska förbindelser. Men han hade också ovänner, inte minst till följd av sin vassa tunga. Flygvapenchefen Axel Ljungdahl berättar: Vid en middag förtalade två damer en frånvarande väninna. Så greps en av dem av dåligt samvete och sade till Jung: "Men innerst inne finns det väl ändå något gott i henne, tror inte Generalen det?" | "Jag vet inte, för så långt in i henne har jag aldrig kommit", blev svaret.
Jung efterträddes 1951 av Nils Swedlund, Stora Bullret kallad. Liksom Jung lyckades han bevaka sitt revir och hålla krutet torrt i kalla kriget. 1961 var det så dags för en flygofficer. Torsten Rapp var också den förste ÖB, som begrep vad fotografen menade med ordet "omelett".

Under Rapps tid avslöjades, att ÖB fått Wallenbergpengar för representationsändamål. Gamle ÖB Thörnell kallade till sig en ung arméstabskapten, sedermera militärbefälhavare i Kristianstad, för att få reda på vad som hänt. Svaret blev att affären avslöjats av en beväring, som skulle vattna krukväxterna på ÖB:s tjänsterum och fått syn på känsliga papper. Thörnell: "Har ÖB krukväxter på sitt tjänsterum?" | "Ja, general." | "Då vill jag inte veta mera."
Efter Rapp kom Stig Synnergren. En underrättelseofficer som fick mycket att göra när IB-affären skulle redas ut. Vår nuvarande kung hade denne skidlöpare som mentor och han var en fadersgestalt för fler än så.
Näste ÖB hette också Ljung, Lennart Ljung. Korrekt "planeringsgeneral" liksom sin efterträdare Bengt Gustafsson. Den senare, son av Hästveda och Kristianstad, känner jag som en mycket sympatisk person.

En ny flygare, Owe Victorin, var militärbefälhavare i Kristianstad innan han 1994 blev ÖB. Strong officer, enligt uppgift bra på att vid lämpligt tillfälle berätta fräckisar. Under hans tid skedde ytterligare neddragningar och det ska väl inte läggas honom till last, att han inte lade ned fler flygflottiljer än han var tvungen till. Men han har också fått kritik för den munkorgsmentalitet han införde. Tidigare var det högre i tak och också obekväma åsikter kunde ventileras. Men Victorin och efterträdaren Johan Hederstedt lade locket på. Det har inte gynnat verksamheten.

Johan Hederstedt till slut. Han har inte motsvarat förväntningarna för dem som haft sådana. Politiker trodde att han skulle spara pengar, försvarets vänner att han skulle hålla fanan högt. Båda parter blev besvikna.
Dock ska inte bara Hederstedt tadlas. Hans uppdrag har varit omöjligt med krav som ej täckts av resurser. Få se om efterträdaren klarar det bättre.
Vår tionde ÖB är den förste från marinen. Han heter inte Hägg, som den berömde marinmålaren, men väl Syrén.