Skånsk vård allt bättre

Aldrig tidigare har invånarna i Skåne fått tillgång till så mycket hälso- och sjukvård som nu. Aldrig tidigare har fler åkt buss och tåg i Skåne. Aldrig tidigare har Region Skånes ekonomi varit så stark som den är nu.

Regionens bokslut för 2009 ska diskuteras i regionfullmäktige. Mot varandra kommer olika beskrivningar av verkligheten att stå.

När vi i majoriteten lyfter fram en historiskt stark ekonomi hävdar oppositionen att "sjukvården är underfinansierad". När vi talar om kortare köer och ökad valfrihet säger oppositionen att det råder kaos i vården. Vad ska man som väljare tro på? Kanske kan lite fakta vara en hjälp på vägen.

Om man jämför ett antal nyckeltal i årsredovisningarna för åren 2006 och 2009 kan man få en översiktsbild över hur utvecklingstrenderna ser ut inom den skånska hälso- och sjukvården.

Rent ekonomiskt visar en sådan jämförelse att till exempel löne- och kostnadsersättningarna var drygt 1,1 miljarder högre 2009 än 2006. Det betyder i klartext att kostnaderna för bland annat löner ökat med drygt 12 procent, något som i sin tur indikerar en växande verksamhet då produktiviteten samtidigt ökat tre år i rad. Att tala om minskade ekonomiska resurser under åren 2006 – 2009 är felaktigt.

Oppositionen talar ibland om en krympande verksamhet och längre köer. Nyckeltalen visar blan annat att det genomfördes drygt 110 000 fler läkarbesök i primärvården 2009 än vad det gjordes 2006. Inom den somatiska vården ökar antalet vårdtillfällen. Fler planerade operationer genomförs i dag inom bland annat områden som ögon, ortopedi och fetma.

Mammografin har byggts ut och väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin har kapats rejält.

Skåne var en av vinnarna när staten under 2009 fördelade den så kallade "kömiljarden". På område efter område ökar tillgängligheten och mer vård erbjuds invånarna i Skåne. Detta samtidigt som vi har kontroll på ekonomin.

Varför hävdar då socialdemokraterna att det är underskott i hälso- och sjukvården? Jo, man gör misstaget att stirra sig blinda på den ekonomiska planeringen, i form av budget, snarare än på de verkliga resultaten.

Hälso- och sjukvården gör 2009 ett överskott på ungefär 30 miljoner kronor. Enskilda förvaltningar budgeterade, och gjorde, underskott.

För var och en som arbetat med ekonomi i en större organisation står det klart att den interna budgeteringen inte är av någon större ekonomisk betydelse, det är organisationens samlade resultat som betyder något.De viktiga slutsatser man kan dra utifrån de underskott som en del sjukvårdsförvaltningar fortfarande dras med är att de tydligt visar behoven av utveckling och förnyelse. Sjukvården går alltså inte med underskott, däremot finns det förvaltningar som behöver fortsätta sitt utvecklingsarbete i hög takt.

Om socialdemokraterna fick bestämma skulle det arbetet bli meningslöst då man genom en kraftig skattehöjning skulle lyfta utvecklingstrycket ifrån underskottsförvaltningarna. Det skulle inte ge mer vård, det skulle bara kosta mer.

Det är ingen bra politik vare sig för förvaltningarna, patienterna, medarbetarna eller för invånarna i Skåne.