En modern grekisk tragedi

I de grekiska tragedierna agerar gudar på olika sidor i konflikterna. Och inte bara i tragödernas dramer. Också Homeros anlitar gudarna – de deltar entusiastiskt i Iliaden och Odyssén. Havsguden Poseidon försöker ta livet av Odysseus när han vill ta sig hem från Troja, medan krigets och vishetens gudinna Pallas Athena hjälper honom.

Problemet – som dagens EU-gudar nog inte tänker på – är att gudarnas insatser inte alltid hjälper. Till slut avgör ödet. De grekiska tragedierna styrs av determinism.

Långivarna påtvingade Grekland ett besparingsprogram på 3,3 miljarder euro. Det har utlöst våldsamma protester, särskilt från facken. Men besparingarna utgör bara 2,5 procent av lånet.

Grekland har lånat enorma belopp och fått ihop en statsskuld på 160 procent av BNP. Trots det har landet fortfarande ett underskott mot omvärlden. Bytesbalansen har ett minus om 14,2 procent av BNP, enligt senaste statistiken från The Economist. Lånen från utlandet har finansierat konsumtion och en våldsam expansion av den offentliga sektorn.

Det är synd om människorna, säger guden Indras dotter i Strindbergs ”Ett drömspel”. Men det är inte särskilt synd om grekerna. Efter att de kom med i eurozonen steg deras BNP per capita mätt i dollar från 12 530 till 28 000, en ökning med 223 procent. I huvudsak lånefinansierad.

Arbetslösheten i Grekland ligger nu på 20 procent. Mycket högre bland ungdomar. Det är inte EU:s fel. 1992 drev de grekiska fackföreningarna igenom en lag som lade högre arbetsgivaravgifter på arbetssökande än på de redan anställda. Allt för att skydda insiders på bekostnad av outsiders.

Enligt den engelska analysfirman Lombard Street Research har Greklands BNP de senaste åren minskat med 19 procent. Det innebär att landet inte har någon möjlighet att betala tillbaka sina lån. En statsbankrutt är oundviklig, i någon form.

Anders Borg har lovat att Sverige ska bidra med 100 miljarder kronor ur vår valutareserv i ett kapitaltillskott till IMF. De pengarna försvinner snart i det grekiska svarta hålet. IMF kommer kanske att fördela förlusten på medlemsländerna. Men vi kunde ha mer glädje av pengarna än att finansiera Grekland.

Förr eller senare måste Grekland lämna eurozonen. Då kan landet klara sig, efter en låneavskrivning och depreciering av den gamla valutan. Det kan då bli mycket billigt att åka till Grekland och bada.

Om EU och IMF håller Grekland under armarna ger detta en signal: alla länder på Balkan kommer att köa för att komma in i eurozonen, kunna låna för konsumtion och få lånen betalda- av oss.

Jag har inte råd med det.