Den bortglömda momsen
Det kanske låter som en skattebyråkratisk teknikalitet, men de nya momsreglerna riskerar att påverka både företagande och privatliv betydligt mer än vad som syns vid första anblick.
Huvudregeln kommer att bli att moms ska betalas i det land köparen befinner sig i och inte i landet där säljaren är, så kallad omvänd moms. En förändring som till största delen beror på rent ekonomiska skäl. I dag är det lätt för stora företag med mycket försäljning i EU att placera sitt försäljningskontor i till exempel Luxemburg, ett land med bara 15 procent moms. Länder med mellanhöga momssatser kring 20–25 procent har tyckt att de tappat en massa intäkter som de ”borde” ha haft. För företag i Sverige, ett land med hög moms, som säljer produkter och tjänster direkt till kunder runt om i Europa kan det bli en skattelättnad eftersom de i många fall kommer betala betydligt lägre momssatser.
I teorin kommer de flesta företagare att få hjälp med själva momsinbetalningen till de andra EU-länderna via skatteverkets nya e-tjänst MOSS. Men det är oklart vad som händer om det inte går att se var konsumenten befinner sig eller om köparen uppger annat land. Det öppnar också upp för att fler länder utanför EU kommer att kräva momsinbetalningar för digitala varor, och en norm att man som säljare av en digital produkt behöver förhålla sig till all världens regler och skattebyråkratiska system för att kunna sälja en vara eller en tjänst globalt, även om det bara rör sig om små volymer. Många kommer att välja bort egen distribution och i stället sälja via större handelsplattformar. Redan från nästa år behöver företag förhålla sig till 28 olika medlemsstaters revisionsregler med allt från kvittokrav till lagringstider för data. Det är en ansvarsförskjutning som knappast kommer börja och sluta med momsen.
För konsumenter innebär det att fler företag kommer spara och lagra information om var man geografiskt befinner sig för att fastställa vilken momsprocent man ska betala. Det blir också svårare för människor i mer slutna länder att använda sig av kryptering, VPN-tjänster eller anonyma betalningar för att köpa varor och tjänster från den europeiska marknaden. Den annars viktiga frågan om personlig integritet är som bortblåst i momsfrågan, där EU till och med kan tillåta undantag från datapersonskyddet om det handlar om att spara personuppgifter av skattesyften.
Digitala produkter och tjänster är resurssnåla och står för mycket av den hållbara tillväxt som det behövs mer av i framtiden. Tyvärr är de omvända momsreglerna ett steg mot en mer krånglig och byråkratisk digital marknad som gör det svårare för framför allt små företag. Det är ett steg i fel riktning.
