Blomsterängarna når sin fulla prakt kring midsommar. Nu smyckas Vannaröds
ängskrona mest av något slocknande blommor som fröat av sig. Det betyder
startskottet för ängsslåttern.
– Förr i tiden slog man gräset för att det skulle bli djurfoder under vintern.
Nuförtiden odlas det på åkern och områden som det här växer igen. Vi vårdar
ängen för att bevara de unika blommor som växer här, säger Arne Gustavsson
från Göingbygdens biologiska förening.
Det var för ett par decennier sedan som en boende i området upptäckte att det
nog fanns en gammal ängsmark under det som då var ett vanligt skogsområde.
Göingebyggdens biologiska förening tog sig an uppdraget att återställa
marken till det den var på den tiden då lien fanns och brukades i varje
lantbrukarhem.
– Vi är entusiaster. Och för att dagens barn och ungdomar ska förstå hur det
såg ut en gång i tiden måste områden som det här bevaras på vissa platser,
säger Arne Gustavsson.
I skuggan av ett träd står Karl-Lennart Svensson och slipar sin lie. För honom
är slåttern nästan vardag.
– Jag brukar hinna med ett tiotal varje år, här träffar man människor som har
en ödmjuk inställning till naturen. Det här är hur lätt som helst bara man
har en vass lie.
När liebladet är färdigslipat tar Karl-Lennart Svensson en paus för att stoppa
sig en pipa. Något som inte bara har en rekreationsrelaterad funktion.
– Nej det är bra när det är mycket aäljde.
Ursäkta mycket vad för något?
– Aäjde. Det är ett gammalt Göingeord som betyder flygfän. Du vet när det är
mycket sånt kommer till och med de jäklarna som inte gillar rökare och vill
sitta nära. Röken skrämmer bort flygfäna.
Bildades 1949 och har drygt 900 medlemmar
Inventerar växt- och djurlivet i Göinge och genomför bland annat exkursioner
och studiebesök.
Föreningen har skött ängsområdet vid Vannaröds ängskrona sedan 1990
Sedan 2001 slåttrar man varje sensommar
100% är glada
0% är likgiltiga