14 elever från gymnasiesärskolan Norrängsskolan är samlade i danssalen. De bär
ansiktsmasker föreställande fåglar, får och clowner och instrueras av två
koreografer. Några av eleverna har diagnosen autism medan andra har lindrig
utvecklingsstörning. Om knappt två månader, den 3 maj, är det premiär för
deras teater och dansföreställning i kulturhuset.
Dramapedagog Ulrika Mickels Nord talar sig varm om deltagarnas engagemang.
– Jag märkte att dansen gick rakt in i eleverna i A-gruppen som har diagnos
autism. Traditionellt sett är det människor som har svårt att avläsa
känslor, men märkligt nog kunde de avläsa den moderna dansen som andra
tonåringar kanske inte hade klarat.
Även att ha kroppskontakt under dansen fungerade utan problem, vilket
förvånade Ulrika Mickels Nord, som berättar att det i andra sammanhang
upplevs som jobbigt för vissa av eleverna.
– Om du googlar dans och autism så får du inte många träffar. Området är
tämligen outforskat. Men det räcker inte med att förstå dansen när man
tittar på en inspelning, utan man måste även kunna uttrycka sig.
Sedan i höstas pågår arbetet med föreställningen som inkluderar både modern
dans och teater. Till musiken ska eleverna komma på rörelser som passar till
karaktärerna, vilket inkluderar får, ett gäng retfulla fåglar och clowner.
– Det är roligt att testa något nytt. Men jag får kolla på Youtube för att se
hur det ska gå till med modern dans, säger Mikael Corfitzen Nilsen, som gått
dramakurser i fyra år på skolan.
Han har fått en av huvudrollerna.
– Det ska bli kul. Just nu funkar det väldigt bra, men i början var det
nervöst.
Jessica Jönsson ska spela en av de dumma fåglarna, som försöker splittra
huvudkaraktärernas vänskap. Hon berättar att teatern betyder mycket och att
den har förändrat henne.
– Jag har utvecklats och har fått mer självförtroende tack vare det. Och så
har jag blivit mycket gladare – jag var sur som ett troll innan, skrattar
hon.
Koreografen Emma Ribbing är imponerad över elevernas mod.
– Många tonåringar är hämmade fysiskt, men de här ungdomarna dömer sig inte på
det här viset. Det är ett stort försprång i det fria tänkandet, att de vågar.