Med bilen över stock och sten

Text: Cecilia Isberg
Publicerad 12 september 2011 6.30 Uppdaterad 12 september 2011 10.09

Hästveda.
En blir hängande över en stor sten. Någon annan fastnar på en stubbe i gyttjan och måste bogseras bort. När man kör trial med bil måste man räkna med att naturen vinner ibland.

–Äääh, det här gick ju inget vidare, pustar de båda stockholmarna Björn Anderberg och Magnus "Mankan" Karlsson efter att ha kört fast fullständigt i en av de fem slingorna på trialtävlingen i Hästveda.

Deras värstingbygge klarade första halvan av banan – men när de skulle över en gigantisk sten tog det stopp. Bilen, eller vad man nu ska kalla bygget med enorma hjul, störtbåge över förarhytten och extrem fjädring, fastnade halvvägs över stenen och blev hängande med både framdäck av backdäck i luften.

-Nästa gång får vi nog ta lite mer sats, konstaterar Björn.

De tävlande får nämligen chansen två gånger. Fem olika slingor körs, det gäller att klara alla hinder utan att köra ned de uppställda pinnarna i "portarna", eller fastna på vägen. Varje miss man gör kostar straffpoäng. Helst ska man inte backa bilen någon gång under slingan heller, även det ger straffpoäng. Fem minuter har man på sig att klara banan med så lite straffpoäng som möjligt.

-Många av dem som är riktigt seriösa kommer till banan en dag innan och går banan, inspekterar alla hinder, mäter avstånd och kontrollerar, berättar tävlingsarrangören Sam Claësson i Hästveda FRC.

Sen ler han brett:

-Men två timmar senare kan ju banan ha ändrats fullständigt, när någon kört ned ett träd, eller gyttjespåren blivit en halvmeter djupa.

Det finns fem olika klasser i trialkörningen. I originalklassen, det vill säga klassen där bilarna i princip inte är ombyggda alls, är hindren i slingorna inte riktigt lika dramatiska som i värstingklassen där bilarna är ombyggda till oigenkännlighet.

-De flesta som håller på med det här bygger sina bilar själva, påpekar Björn Anderberg.

En av dem som byggt många trialbilar i sina dagar är Lars Dahl från Skene MK utanför Borås. Han har kört biltrial sedan 1996 – med stor framgång. Förutom att han vunnit allt som går att vinna i Sverige har han också varit Europamästare tre gånger om, senast i fjol.

Bilarna han bygger kallas "spindlar". Den bilen Lars tar genom slingorna i Hästveda kallas Gula Spindeln. Fast bilen är inte riktigt på humör den här helgen:

-Jag har haft lite tekniska problem, berättar Lars, som dock klarar hela den tuffa banan med stenblocken, om än efter att ha backat en gång, och kört sönder en av portarna vid ett hinder, när bilen studsade över de strategiskt utplacerade stenblocken.

-Det gick väl sådär. Men man vet ju inte, egentligen får man inte kvittot på hur bra det har gått förrän dagen är slut och alla har kört, påpekar Lars.

Jo, för trial handlar inte bara om att själv lyckas ta sig igenom banan så smidigt som möjligt – det är också mycket taktik i sporten. Förarna iakttar varandra, och i och med att de själva får välja i vilken ordning de vill köra slingorna så blir det också ett moment i tävlingen. Är det bäst att ta en slinga tidigt, innan hjulspår i gyttjan gör banan okörbar, eller ska man vänta och se om konkurrenterna kör ned lite trädstockar så det blir lättare?

I fjol arrangerade Hästveda folkraceklubb för första gången en tävling i trial. Offroadsektionen i klubben har fått lov av kommunen att disponera ett terrängområde vid Sågbacken i Hästveda till offroadkörning, och det cirka 300 gånger 300 meter stora skogsområdet har därmed blivit en av få permanenta offroadbanor i Sverige.

De drivande krafterna i Hästvedaklubben är Sam Claësson och sonen Jens. De har tidigare också tävlat i trial.

-Det finns väl en fundering att kanske tävla igen. Men just nu har vi ingen bil som passar in i någon av de befintliga klasserna, säger Sam.

De bilar som körs i klasserna där bilarna inte är särskilt ombyggda är Suzukijeepar från 80-talet. Och sådana är i dag inte helt lätta att få tag i...

– Det skulle väl vara som uthyrningsbilar på Rhodos. Man kanske får åka dit och försöka förhandla till sig en, säger Sam med ett stort skratt.

Tävlingen i helgen ingår i Svenska cupen, som den femte deltävlingen av sex. Sporten har i sig ingen SM-status, det är för få utövare. I hela landet finns det inte mer än ett 20-tal förare.

I Hästveda tävlar 16 ekipage. 12 av dem deltog tidigare i sommar vid EM i Tjeckien. Svenskarna brukar vara ganska framgångsrika internationellt ("Vi har en trixig natur här, det gör att vi är ganska tekniskt duktiga"), men i år blev det bara en bronsmedalj i standardklassen, som småländske Rolf Johansson från Konga Mud Drivers tog hem.

I Hästveda går det dock tyngre för Rolf. I en av banorna fastnade EM-medaljören på en stubbe, körde fast i leran, fick motorstopp på bilen och tvingades bli bogserad av banan.

Så gick det

Original: 1. Joakim Jortby BJK, 2. Sven Falck/Carl Falck Älmhult MK, 3. Anette Edlund/Yvonne Robertsson Rocks MK.
Standard: 1. Gunnar Wahlén Haninge MK, 2. Christer Wilsby Botkyrka MK, 3. Mikael Johansson /Christer Nydahl SORK.
Modifierat: 1. Emilie Löthman /Mikael Svensson SORK, 2. Martin Jönsson /Emil Svensson SORK.
Pro-mod: 1. Johan Svensson/Kerstin Svensson SORK, 2. Mikael Larsson /Christoffer Larsson.
Prototyp: 1. Mats Skarped /Carl Skarped SORK, 2. Ingemar Johansson / Bengt Sigeholt BJK /SORK, 3. Lars Dahl Skene MS.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu