Färsk rapport varnar för en överetablering

Det är tankesmedjan Timbro som står bakom rapporten med undertiteln ”Slarv och slöseri när kommunerna bygger nytt för miljarder”. Nio badhus, som antingen är på planeringsstadiet, under uppbyggnad eller färdiga, har studerats. I Skåne har Ystad, Malmö och Ängelholm synats. Däremot inte Hässleholm, som ska ha det nya badhuset på Österås färdigt 2014.

– Jag hade gärna tittat på det också om jag hade haft tid, säger rapportens författare Philip Lerulf.

Kan bli för många

Han uttalar sig ändå om utgångsläget för kommunens satsning.

– Det riskerar att bli en överetablering. Man tittar inte på vad man gör i grannkommunerna, det är alldeles uppenbart.

Han syftar på badhusen i Hörby och Höör som är relativt nya. Men Urban Widmark (M), kommunalråd, hoppas att badhuset kan locka besökare från både grannkommunerna och södra Småland.

– Vi har naturligtvis gjort en noggrann analys av läget runt omkring oss. Fler besökare ger större intäkter, säger han.

Nybygge eller renovering

– Däremot fanns det tankar på 90-talet om att bygga ett stort påkostat upplevelsebad med besökare från hela norra Europa. Det tyckte inte vi var realistiskt.

Politiskt har det under flera år varit en fråga om nybygge eller renovering av Qpoolen där det sistnämnda förslaget fick stryka på foten. Badet på Österås ska bli både motionsbad och friskvårdsanläggning. NCC vann i slutet av 2011 upphandlingen och kostnaden för hela projektet, inklusive infrastruktur, är beräknad till 224 miljoner kronor.

De granskade badhusen visade alla att utgifterna skenade iväg, både vad gäller bygg- och driftskostnad. Ändamålsenliga simhallar är en självklarhet, men äventyrsbad bör byggas med försiktighet, står det i rapporten.

Philip Lerulf skriver att när kommunerna renoverar sina simhallar eller bygger nya badhus ihopblandas rationella ekonomiska beräkningar med diffusa politiska ambitioner om att sätta kommunen på kartan.

”Passar inte in”

– Det är inte ett sätt att sätta Hässleholm på kartan. Vi passar nog inte riktigt in i Timbros rapport. Jag är övertygad om att hässleholmarna måste kunna ha ett bad som fungerar i centralorten. Det här är rätt så naturligt och inget extravagant, säger Urban Widmark.

Fakta:

Badhus genom åren

Renlighet och hygien var ett viktigt motiv när kallbadhusen fick ge plats åt de första varmbadhusen på 1930-talet. Eskilstunas Vattenpalatset stod klart 1932. Många nya inomhusbad byggdes de kommande decennierna och i slutet av 70-talet hade de flesta kommuner en egen simhall. Äventyrsbaden började dyka upp på 80-talet och en våg av nybyggen fortsatte på 90-talet. Aq-va-kul i Malmö är ett av monumenten över den första strömmen av lyxbad.

Källa: Badhusboom