Avundsjuka abborrar är vägen till fiskelycka

Lars Gunnarsson kränger på sig den gula värmande flytoverallen och drar iväg sin lilla släde ut mot isen där pimpeltävlingen pågår. Att vinna är det inte på tal om för Lars trots att han gick upp klockan sju på morgonen.

Men när termometern utanför fönstret hemma i Bjärnum visade minus 16 grader bestämde han sig för att det inte var så bråttom.

– Det var på tok för kallt så jag drog ut lite på det, nu kommer jag mest hit för att titta lite, säger han.

Suttit i flera timmar

När han nu äntrar isen syns 23 pimpelfiskare som färgglada prickar utspridda över den öppna isvidden. Och där har de redan suttit i flera timmar. De flesta utan att ha en enda fisk att visa upp. Abborrfisket i Finja är inte vad det en gång varit. Numera är de gråspräckliga fiskarna inte så många och är svåra att få på kroken. I år är vattnet under isen dessutom oskiktat och kallare än normalt. Det gör att fisken står stilla och inte alls är på hugget. Den deltagare som får upp abborrar på totalt ett kilo står förmodligen som vinnare, spekulerar Malte Olsson samtidigt som han borrar upp dagens femtonde hål i isen.

Han släpper ut linan cirka sex meter tills draget når botten och provar sedan med små ryck på olika djup upp till en och en halv meter från isytan.

– Finns det fisk där så hugger de oftast direkt, men här verkar det inte finnas någon, säger han och flyttar sig några meter för att borra nästa hål.

Dålig fiskelycka

Draget – en silvrig fisk-atrapp med en larvliknande gummibit strax intill – ska skimra och blänka ordentligt för att fånga abborrarnas uppmärksamhet.

– När de får syn på draget tror de att det är en annan fisk och att den där andra fisken simmar efter en matbit framför sig. Då blir de avundsjuka och känner att de bara måste ha matbiten. Det är så abborrarna fungerar, säger Malte Olsson.

De flesta deltagarna har fortsatt dålig fiskelycka och har inte lyckats göra de frusna abborrarna nämnvärt avundsjuka. Men ryktet sprider sig om att André Landin fått några på kroken. Det visar sig stämma. I väskan har han ett tjugotal abborrar. Men de är små.

– Det är lite av ett lotteri, alla de här fick jag i ett och samma hål. Så är det om man råkar hamna rakt över ett stim. Sammanlagt är det här inte mer än 600 gram, men en sådan här dag kan det nog räcka till en topp femplacering, säger han.

Malte Olsson ropar till och kommer lufsandes över isen. Ur en Icakasse som ligger i väskan drar han upp en guldskimrande fisk på cirka ett kilo.

– En öring, säger han stolt. Det är inget som jag vinner någon tävling på men nu blir det till att åka hem och tillaga en fin fiskmåltid.