Skräpfisken jagas av torped

Hässleholms kommun tar nu till nya grepp för att få upp den så kallade vitfisken braxen och mört, som finns i stort antal i sjön.

Särskilt braxen misstänks indirekt vara orsaken till de utbrott av blågröna alger som förekommit i Finjasjön. Därför provas nu för första gången notdragning under isen med hjälp av en torped som hämtas från Finland.

– Det genomförs en test den här veckan. Fungerar det blir det en fortsättning under tio dagar. Det berättar Kurt Hagenrud som är kommunens vattenrättsliga konsult och tillika sammankallande i Finjasjögruppen, och han är redan nöjd.

– Under ett enda drag på onsdagen fick vi de upp 1,1 ton varav 900 kilo var skräpfisk. Det fanns tiotusentals mörtyngel men knappas ingen braxen, likaså i dag men de håller till i någon annan del av sjön och det gäller att hitta dem.

– Braxen är värst eftersom den bökar och rör om i bottensedimentet i jakt på djurplankton. Det gör att fosfor som samlats i dyn och som påverkar all växtlighet, kommer upp. Balansen rubbas då vattenloppor och kräftdjur som lever av växtplankton går åt som braxmat.

– På kort sikt är det trålning och nu notdragning som kan förbättra sjön, påpekar Knut Hagenrud.

– Trålning är otänkbart med 25 centimeter is och vi räknar knappast med att få ut trålarna innan 31 mars. Sedan är det stopp då bland annat gösen kommer in i sin lekperiod.

– Notdragning är inget nytt men vi vet inte om det prövats under is i Sverige. Det är vad vi kan göra snabbt så att det blir en bra badsjö till sommaren. Finjasjögruppens uppgift är också att föreslå åtgärder som på lång sikt förbättrar sjön. Det är ingen lätt uppgift.

Arto Hautala i den finska gruppen berättar att notdragningen går till så att två vakar sågas upp med 500 meters mellanrum. En radiostyrd torped transporterar först en tunn lina mellan vakarna. Därefter dras två kraftiga draglinor där noten fästs, dras tillbaka. Får då en bredd på 200 meter och skannar av tio hektar i ett drag.

– Tekniken är inte ny, själv har jag fiskat siklöja kommersiellt med notdragning under isen sedan -93.

– Gös, löja, abborre, gädda och karp som vi också fått i noten släpps tillbaka. Bland annat har vi fått upp en gös på hela 90 centimeter, och som återfick friheten.

Helene Annadotter, limnolog och delägare i företaget Regito som tar vattenprover och följt utvecklingen i Finjasjö i 20 års tid, menar att åtgärden är intressant.

– Studier här och i andra sjöar visar att det finns ett samband mellan vitfisk, förekomst av blågröna alger och siktdjup. Tre gånger har man trålat. 1992-94 togs det upp hela 430 ton mört och braxen. De följande åren hade sjön bättre vatten, mindre alger och siktdjupet ökade från 40 centimeter till mellan en och två meter.

– Nu behandlas symptomen men källan till problemen är allt det avloppsvatten som sjön fått ta emot och fortfarande tar emot, och fosfor som blir lagrat i bottensedimentet, säger Helene Annadotter.