Dags att ta fram cykeln

Text: Jan-Tuve Truedsson
Publicerad 17 mars 2010 23.24 Uppdaterad 22 juni 2010 4.22

Hässleholm.
Det känns som att det blir en bra cykelsäsong. – Det har varit lugnt så länge, säger Roine Karlsson, cykelhandlare i Hässleholm.
– Under alla dessa år har jag aldrig varit med om att det varit så lugnt så här års som det är i år. Och då har jag ändå hållit på i över 20 år, säger Roine Karlsson som 1989 tog över Hässleholms Cykelaffär som pappa Kurt startat i slutet på 1950-talet.

– Samtidigt har vi inte haft sådan här vinter med snö och kyla på många år så man ska egentligen inte sukta, fast det gynnar inte cyklingen.

– Men förra veckan märkte vi av att det lossnade och cyklingen började komma igång.
Det finns dock en grupp som alltid cyklar oavsett vädret och vintern har gått hårt åt tvåhjulingarna.

Det är sönderrostade kedjor, vajrar och höljen som kärvar.

– Särskilt de som inte tycker cykeln är så viktig, att den alltid klarar sig och låter den stå ut, får problem.

– Har man dessutom gått på lågprissegmentet ser man vad man fått, säger Roine Karlsson och rekommenderar de som står i begrepp att köpa ny cykel att lägga till lite mer pengar.

– Köp en ni trivs med och som ni vet fungerar, och titta inte bara på priset. Allt ser fint ut i butiken.
Efter den långa vintern finns det ett uppdämt behov av att plocka fram cykeln.

– Det märks så fort solen visar sig konstaterar Roine Karlsson, och ger ett par råd inför premiärturen.

– Det är viktigt att kolla kedjan så att den är okej och välsmord, och att bromsen fungerar.

– Sedan är det aldrig fel att lämna in cykeln för en översyn hos en cykelreparatör så att man vet med sig att den fungerar. Det borde vara lika självklart som att bilen måste servas och att kolla den egna hälsan hos doktorn. Och det kostar inte många hundralappar.
Det var mountainbikarna som visade vägen när de slog igenom på 1990-talet. Dessförinnan hade det inte varit mycket till utveckling på cykelfronten, men sedan tog det fart konstaterar Roine Karlsson

– Storsäljaren i dag till vuxna är en sjuväxlad standardcykel med navgenerator, ställbart styrstag och gel-sadel.

– Yngre väljer fortfarande mountainbike och för den verkligt kräsne finns det också extremt mycket godis att välja bland.

– Svenskaste svenskt är en Skeppshultare. Man tillverka fortfarande ramarna själva i fabriken i småländska Skeppshult.

– Det är kvalitet, lite av cyklarnas Rolls-Roys.

Cykeln i Sverige

Enstaka cyklar i trä och järn hade byggts på flera håll i landet, redan på slutet av 1860-talet. Importen var betydande när den första cykelfabrikationen i större skala kom igång 1883. 1892 konstruerades en cykel med pedaler, som inte trampades runt utan upp och ned. Vid sekelskiftet 1900 kostade en cykel över 8 000 kronor, omräknat i 1990 års penningvärde. Cykeln fick i början störst betydelse på landsbygden. Cykeln kom att bli en frihetssymbol och hjälpte till att bryta landsbygdens isolering. Minskande ingifte i avlägset belägna byar blev en av följderna, en annan var att arbetstillfällena blev fler. Ännu så sent som på 1920-talet kostade en ny cykel hela kontantlönen under fyra månader för en manlig lantarbetare (sex månader för en kvinna). År 1990 kunde en svensk industriarbetare köpa en ny cykel för en veckas nettolön. Cykeln blev det första – och hittills enda – fordon i historien som kunde bli var mans egendom. I Sverige fanns 1990 mellan fem och sex miljoner cyklar. Över 90 procent av alla svenska barn mellan 7 och 17 år äger en cykel, liksom 65 procent av alla vuxna mellan 18 och 70. Källa: Ur Nationalencyklopedin

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu