Delade meningar om snapphanetid

Hässleholm Artikeln publicerades

Snapphanetiden sågs från olika håll när "professionella" historiker mötte amatörhistoriker i lördags på Skyrupsgråden.

Med lördagens vackra väder kunde man ha trott att de flesta ville leva i nuet, fånga dagen, men så var inte fallet för de 125 personer som besökte, i och för sig vackra, Skyrupsgården för att hänge sig åt händelser som utspelades för runt 350 år sedan.

Så är också historien om Snapphanarna i Göingebygden något som intresserar många. Det är också många historiker som har gett sig i kast med ämnet, vare sig de är avlönade av universitet och högskolor eller sitter hemma på kammaren och har ämnet mera som ett passionerat intresse.

Enligt Staffan Örneskans från projektet Bo i by, som stod för arrangemanget med namnet "Snapphaneuppror!", hade man lyckats samla de största experterna i ämnet.

Något uppror att tala om var det inte, det blev snarare ett utbyte av olika tankar och åsikter där akademikerna avmytologiserade begrepp som rörde försvenskningen av skåningar på efter Roskildefreden 1658 och tonade ner vikten av snapphanarna.

Lundaprofessorn Harald Gustafsson gav ett europeiskt perspektiv på vad som hände i Skåne under 1600-talet, docenten Hanne Sanders menade att saker som exempelvis religion spelade en större roll än nationalitet för vanligt folk under fredstiden medan universitetslektorn Jens Lerbom läste utdrag ur olika dåtida källor och betonade vikten av en kritisk läsning av källorna och uppmanade till nyansering och att i mindre utsträckning forska i andras forskning. På plats fanns också docenten i medeltidsarkeologi, Anders Ödman, själv uppvuxen i Vittsjö. – Allting hade med snapp-hanar att göra när jag växte upp och det gav också en egen tolkning av tiden. Efter stenåldern var vi kvickt inne i snapphanetiden och sen kom järnvägen och tog över.

Han berättade att när han började läsa i Lund var det som om "fjällen föll från ögonen", när han lärde sig om de våldsamma härjningarna på den skånska slättbygden, vilket gav ett nytt perspektiv på det som hände i snapphanebygden.

Författaren Per Ragnarsson vill ge historien ur vanliga människors perspektiv och berättade om hur forskningen i hans egen släkt ledde honom till historierna om de tre bröderna under snapphanetiden. Han vände sig också emot att vanligt folk på den tiden bara skulle ha pratat om "väder och vind".

Först mot slutet av heldagen hettade det till något när författaren Sixten Svensson ställde Harald Gustafsson mot väggen. – Vilka är de extrema högerpopulistiska grupper som du menar har agerat när det gäller tv-programmen om snapphanarna?

– Att skånsk historia togs om hand av högerextrema grupperingar på 80-talet är belagt i en avhandling från förra året. På 90-talet fördes idén om etnisk rensning av skåningarna på 1600-talet fram som ett argument för Skånes särställning i dag. Många inom den snapphaneromantiska genren har fört fram idén om ett historiskt vi. Den typen av resonemang, som jag menar är högerextremistisk, fördes fram i tv-serien, svarade han.

Det följdes av anklagelser från båda hållen om vilja till misstolkning innan moderatorn Staffan Örne-skans avbröt.