Elever provade mat enligt Sapere–metoden

Hässleholm Artikeln publicerades

Ät aldrig med ögat. Du kan missa något gott; men också gå på en blåsning!

Förväntningarna är stora bland eleverna i klass 5-6 på Hästveda skola, när de tester frukter och efterrätter.
Carol Renteria, dietist och vikarierande hemkunskapslärare ger stränga förhållningsregler att ingen får börja förrän hon säger till. Lägger upp vad eleverna tror är en aprikoshalva, på vars och ens talrik.
De har inte en tanke på att de om ett ögonblick kommer att hälla i sig litervis med vatten från bringarna som står framför dem. – Fy... Du har saltat dem, skriker en elev medan de andra har fullt upp med att dricka vatten.
Elevernas ansiktsuttryck är obeskrivliga. Ansiktsfärgen är grisrosa och ögonen tårfyllda.
Där åkte ni dit med besked. Ni hade redan i förväg bestämt er för att det skulle smaka sött, innan ni testad det, säger Carol Renteria.
Man ska inte ha förutfattade meningar och döma innan man smakat. Det är det här Sapere-metoden går ut på, förklarar Carol Renteria.
– Att barn ska pröva nya saker, lära sig acceptera olika rätter och inte påverkas av grupptryck. Metoden har utvecklats för att få större acceptans och bredda kunnandet om olika sorters livsmedel.
– Det här ska öppna upp nya vägar och förhållningssätt. Ändrar man sina vanor är chansen större att man längre fram i livet accepter mat som smakar annorlunda. Vi har haft brödprovning och kexprovning också. Undervisningen går ut på att eleverna ska upptäcka med sina sinnen: syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Fundera och dokumentera, sammanfattar Carol Renteria.
Som kompensation för de saltade aprikoserna fick eleverna sedan testa både glass, sorbet och äppelmunkar. Men försiktigheten var stor, och några vågade inte riktigt lita på sin lärare när man förde skeden till munnen.
– Men eleverna lät sig luras igen, konstaterade Carol Renteria. Det eleverna trodde var gräddglass var i själva verket nyckelhålsmärkt lättglass. Det visar än en gång att man inte skall låta sig förledas. Att allt inte är vad man tror, utan måste prova själv innan man tar ställning. Det är kul, för att man får prova, förklara och beskriva saker, säger My Andersson.
– Vi har också fått laga skånsk mat– äggkaka, och bakat kavring
– Ja det är spännande när man får smaka på olika saker, fyller Isabell Nilsson i efter att ha hämtat sig från chocken med de saltade aprikoserna.
I det här projektet ska också skånska traditioner lyftas fram, fortsätter Carol Renteria. Skånska mattraditioner blandat med nytänkande från andra länder.
– Lokalt här i Hästveda kommer vi dessutom att engagera pensionärer. För att barnen av äldre generationen ska lära sig laga vanlig husmanskost.
Allt som allt är nio klasser på fyra skolor i kommunen med i det här projektet. Syftet är också att ur ett folkhälsoperspektiv påverka eleverna till ett hälsosammare och mer varierat ätande, och att utvecklas till medvetna konsumenter. Det säger projektledaren Katarina Stigsdotter på Gastronovum i Hässleholm.
– I maj blir det en skånsk matvecka. Modern skånsk mat med skånska smaker och traditionella råvaror. Den skånska maten är unik med specifika smaker som sött, surt och många sorters örtkryddor. Vad sägs om ”lommebröd” med skånsk potatisfyllning och sallad med bland annat oliver. Skånsk wok och kryddig köttfÄrslimpa. ”Grönsakssnuda” serverat med kavring eller stekt kycklingklubba med flädersås.

Jan-Tuve Truedsson
0451-830 50
jan-tuve.truedsson@kristianstadsbladet.se
Fakta Sapere-metoden
Har sitt ursprung i Frankrike och upphovsmannen är Jacques Puisais. Han konstaterade att våra sensoriska upplevelser utarmas genom den smaklikriktning som gradvis uppstått i västvärlden, och leder till att valet av livsmedel påverkas negativt.
Carl Jan Granqvist införde metoden till Sverige och i samarbete med Livsmedelsverket översatt och bearbetat materialet inom ramen för regeringsuppdraget ”att främja förutsättningarna för näringsrika och lustfyllda skolmåltider”.
Förutom Hästveda är det åk 5-6 i Tyringe-Finja, Kyrkskolan-Läreda i Hässleholm och Vannarödsskolan i Sösdala som deltar i projektet.