Europa som arbetsfält men stannar helst i Vittsjö
Volker Hundertmark håller fram en geometrisk älg i gult och blått. Den var på väg att lanseras på marknaden men föll på målsnöret.
– Chefen för företaget som skulle producera den tyckte om älgen, men hans son ansåg den vara för simpel.
Den 78-årige formgivaren rycker på axlarna och suckar lätt.
Sedan visar han en vacker ljusstake. Den nådde heller aldrig marknaden.
– Flera företag kopierade den, åtminstone delvis, och jag gick miste om framgång.
Volker Hundertmark har i datorn ett imponerande bibliotek över sina skapelser det senaste halva seklet. Han har formgett allt från glas för en känd läsktillverkare till renhållningsmaskiner, han har haft uppdrag för företag som Brio och Nivea.
Ändå väljer han att visa upp prototyper som aldrig vann mark, till exempel en slags byggkloss. Lego var jätten glufs-glufs och så blev det inte mer med det.
– Jag har inte tänkt kommersiellt, utan gjort det jag vill och har lust med. Det är ett stort misstag, jag vet. Men jag är 78 år och känner mig som 17, har inga besvär och lever än, ha ha.
Just nu är Volker Hundertmark upptagen med att skapa möbler. Idéerna föds ofta hemma i Vittsjö innan de utvecklas vidare tillsammans med en agentur i Berlin.
– Jag ser en situation, jag får en idé. Det ska vara enkelt, rakt på sak, utan omsvep. Jag överlägger inte. Jag är som ett djur, säger han på korrekt och levande svenska, innan han ber om ursäkt för att han talar så dålig svenska.
På en vägg hänger en tavla som är målad av hans ena dotter. På en annan vägg ett verk av en granne. Sedan finns det ett gammalt fotografi av ett par. De ser slaviska ut. Volker Hundertmark har ingen aning om vilka de är. Han hittade fotot på en loppmarknad och fattade tycke. Det finns fler liknande impulsköp i hemmet.
– Ofta får jag det för en ”schpottschtyver”, en euro eller så.
Men han är ingalunda en samlare. Hemmet är sobert, det präglas av ordning. Många möbler har han designat själv.
– Känsla och funktion genom geometri, beskriver Volker Hundertmark möblerna han formger.
Allt kan ge upphov till inspiration, som sprucken asfalt eller en död fågel på marken. Det var hans impulsiva sida som gjorde att han bosatte sig i Vittsjö. Han besökte en vän, rundade ett krön, såg sitt nuvarande hus och köpte det.
– Jag och min hustru såg på varandra och sa: Det ska vi ha. Nu kan jag inte föreställa mig en annan plats att bo på. Om jag inte hade behövt resa skulle jag aldrig lämna Vittsjö. Jag känner mig bara hemma här. Jag har inte ens kvar mitt tyska medborgarskap.
Just nu händer en hel del i Volker Hundertmarks karriär. Hans verk ska ställas ut på en tysk mässa och en soffa som han formgett ska börja produceras. Dessutom säljer hans pipor bra. Han visar upp en pipa som han formgett för firman Vauen.
Har du blivit rik på ditt arbete?
– Nej. Ofta är det någon som tar mig i handen och leder mig till ett företag. Men jag lever som sagt än, utan måsten och krav.