Annons

Finjasjön ska renas från eventuella föroreningar

Finjasjön ska bli rik på rovfisk samtidigt som antalet mörtar och braxar bantas rejält. På kuppen ska vattenkvaliteten bli bättre. Det ska också utredas om fisken är riskfri att äta efter många års utsläpp i sjön.
Hässleholm • Publicerad 4 april 2012
Arto Hautala är ute på Finjasjön varje dag för att vittja 27 bottengarn på vitfisk. Tisdagen bjöd på lugn sjö och sol. Fångsten blev 780 kilo bestående av mestadels mört.
Arto Hautala är ute på Finjasjön varje dag för att vittja 27 bottengarn på vitfisk. Tisdagen bjöd på lugn sjö och sol. Fångsten blev 780 kilo bestående av mestadels mört.Foto: Annica Jönsson
Fångsten skyfflas upp i plastbackar och den används sedan till bland annat mink- och storkfoder. Framöver ska den också undersökas för att kartlägga om det finns föroreningar i fisken, såsom tungmetaller, organiska gifter och BMAA, som produceras av blågröna alger.
Fångsten skyfflas upp i plastbackar och den används sedan till bland annat mink- och storkfoder. Framöver ska den också undersökas för att kartlägga om det finns föroreningar i fisken, såsom tungmetaller, organiska gifter och BMAA, som produceras av blågröna alger.Foto: 
Ett fiskevårdsprojekt i Finjasjön och Bosarpasjön ska på ett mer kostnadseffektivt sätt minska mängden vitfisk utan att skada rovfisken.
Ett fiskevårdsprojekt i Finjasjön och Bosarpasjön ska på ett mer kostnadseffektivt sätt minska mängden vitfisk utan att skada rovfisken.Foto: 

På tisdagsförmiddagen landades 780 kilo fisk vid småbåtshamnen i Tormes- torp. Det stora flertalet var mörtar, men en sutare sprattlade också i båten.

Under de senaste fyra-fem timmarna har fiskarna tömt 27 bottengarn.

Annons

– Vi tömmer dem varje dag under två månader. Nu leker mörten och i maj leker braxen, berättar Arto Hautala när han kommit in till bryggan.

Under två år har stora mängder vitfisk fångats upp för att få bukt med den algblommande Finjasjön. Sedan någon vecka tillbaka pågår arbetet med att förfina metoderna så att mängden brax och mört kan minska på ett mer skonsamt och kostnadseffektivt sätt för att inte rovfiskar såsom gädda, gös och abborre ska skadas.

– Vi försöker hitta sätt att selektera fisken i sjön, så att vi bara får upp den fisk vi vill ha, säger Per Nilsson, projektledare i Hässleholms kommun.

För att utveckla metoden behöver en djupkarta tas fram, som kan liknas vid ett mycket detaljerat sjökort. Där ska man kunna utläsa var olika sorters fisk trivs. Kartan ska även kunna användas av sportfiskare.

I samband med att beståndet av vitfisk minskas ska deras ”hälsotillstånd” undersökas. Eventuella föroreningar såsom tungmetaller, organiska gifter och nervgiftet BMAA, som produceras av blågröna alger, utreds för att klargöra om fisken är frisk och lämplig att äta.

– Det har funnits avloppsreningsverk här sedan 1930-talet som i stort sett släppte ut orenat till 70-talet och vissa läkemedelsrester går igenom. Vi måste veta vilka halter av de här ämnena som finns i sjön, säger Kurt Hagenrud, operativ projektledare.

Några som redan uppskattar att äta den fångade vitfisken är storkar och minkar, dit stora delar av fångsten går. Även allmänheten hämtar färskfångad fisk vid bryggan.

– Det finns oerhört mycket folk som älskar brax och vitfisk, menar Kurt Hagenrud.

Men målet är att rovfisken ska öka. Bland annat har lekplatser i form av så kallade risvasar satts ut för att abborrar ska få skydd att leka. I en damm intill sjön kommer gäddyngel att planteras ut för att sedan sättas ut i sjön.

– Förhoppningsvis blir det en badbar och frisk sjö med gott siktdjup, säger Per Nilsson.

– Och sportfiskarna får mer rovfisk med ett mer varierat utbud, påpekar Kurt Hagenrud.

Maria Sällberg
Johannes Lindén
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons