För vidare gamla traditioner

Vinslöv Artikeln publicerades
Anders Michaelsen har en stuga i Brönnestad men bor vanligtvis i Danmark, där han är med i ett slåttersällskap.
Foto:Tommy Svensson
Anders Michaelsen har en stuga i Brönnestad men bor vanligtvis i Danmark, där han är med i ett slåttersällskap.

Ett femtontal personer går och slår med lie i en glänta vid Åraslövs mosse. Det avhuggna gräset samlas i högar för att sen tas bort. Slåtter med lie, en gammal teknik, är ett sätt för att bevara både natur och kultur.

Det ser ganska enkelt ut när medlemmarna i Göingebygdens biologiska förening slår med sina liar. Svep, svep, och gräset är avhugget. Men det ligger mycket energi bakom.

– Det är skönt att stå och vila lite. Jag tycker slåtter är bättre än gym, säger Suzanne Schlyter som är en av dem som slåttrar under söndagsförmiddagen.

Tekniken är tagen från forna tiders lantbruk. Gräset huggs ner med lie, krattas ihop och forslas sedan bort från ängen. Förr i tiden slåttrade alla små jordbruk med lie och gräset blev till vinterfoder för djuren. Nu tas det bort för att göra marken mindre näringsrik. På så sätt slipper ängsblommorna att konkurrera med till exempel bredbladigt gräs och hundkex, som trivs i näringsrika marker.

En av de mer erfarna slåttrarna för dagen är Sigvard Strand. Han har hållit på med lieslåtter i 25 år.

– Det är lite för nostalgi naturligtvis, och att bevara den biologiska mångfalden, säger Sivard Strand.

Sivard Strand lärde sig att slåttra med lie från sin far och farfar. Nu håller han själv i slåtterkurser och lär andra hur det fungerar att hugga med lie.

Det är viktigt att använda lårmusklerna och inte bara hugga med armarna, berättar han och svingar sin lie försiktigt.

– Tjusningen är att man bevarar biotopen, slåtterängar, som är de mest artrika som finns. Det är en biotop som inte finns längre, det passar inte i dagens jordbruk, säger Sivard Strand.

Strax bredvid Sivard Strand går Arne Gustavsson och samlar ihop avhugget gräs. Han är ansvarig för dagens slåtter och hjälper just nu till att lägga gräshögarna på presenningar, för att sedan dra bort dem från ängen.

– Det här är ett sätt att föra kultur- och naturarv vidare, säger han.

Han visar vilka blommor som växer på ängen. Prästkrage, gulmåra, gräddmåra och åkervädd är bara några exempel på växter som genom slåttret får hjälp att växa i gammal miljö.

– Men det är torrt, så det är ganska lite här i år, mest gräs, säger Arne Gustavsson.

Det börjar dugga lite lätt och ängen är nästan helt tömd på högt gräs. Dagens slåtter börjar närma sig sitt slut och Arne Gustavsson meddelar att det är fikadags. För det är också en del av tjusningen.