Hässleholm

Gamla Nävlinge lever

Naef, som betyder stor näsa, och hans folk jagades bort från Ringsjöbygden av nomadstammar, starkare än dem själva. De vandrade längs ”Gedaryggen” och fann en fristad på Nävlingeåsen. Här slog de sig ned och blev bofasta. Det skedde förmodligen någon gång på 1000-talet.

Hässleholm
– Det märkliga är att det finns en runsten i Seby på södra Öland med inskriptionen att den är rest av sönerna Naef, Ingjald och Sven till minne af Rodmar. Stenen är rest kring år 1040, berättar Gert Jönsson, en av eldsjälarna i aktiva Nävlinge Hembygdsförening, som grävt fram Nävlingebornas rötter. Gert Jönsson, som också har gett ut en bok om Nävlinges historia, har samlat på sig tiotusentals dokument från flydda tider. Man vet dock inte om det är samma Naef som grundade det första kända samhället i Nävlinge som sedan begravde sin far på Öland. Men enligt en gammal nedtecknad sägen, skulle Nävlinge ha fått sitt namn efter den från Ringsjötrakten bortkörda hövdingen Naef. Det äldsta skriftliga belägget från Nävlinge by och socken är daterat 1250, men det finns skriftligt belägg från Hulkaberga by från år 1145. Sägner finns det många i Nävlinge. Enligt dessa fanns det gott om troll i Nävlinge. – Gedaryggens gamla vandringsled, som restaurerades och återinvigdes i våras, användes av Nävlingeborna förr i tiden. På Glarhöjen i början av stigen fanns det troll. Dessa hade gömt en kista full av pengar i backen. Det gällde bara att hitta ett nyckelhål, så skulle man bli rik. Hittills har ingen lyckats hitta skatten, så den måste finnas kvar, säger Gert Jönsson med ett leende. I slutet av 1870-talet var det som mest 1011 invånare i Nävlinge. I dag har invånarantalet krympt till omkring 350 själar. Nästan lika många är man i Nävlinge Hembygdsförening, varav hälften kommer utifrån, men många av dessa har dock sina rötter i Nävlingetrakten. Den flitiga föreningen har restaurerat kyrkannexet, kommunens äldsta ryggåsstuga. Kyrkannex kallas det eftersom prästen, som alltid bott i Vinslöv, hade ett litet prästarum till sitt förfogande när han skulle predika i Nävlinge kyrka. Rummet finns fortfarande kvar och har en egen utgång mot kyrkan. Ryggåsstugan tros ha anor ända tillbaka till 1400-1500 talet. I en av väggarna finns nämligen vackert yxat timmer från denna tid. Dessa ”bräder”, s k bålatimmer, tätades med dåtidens drev, vitmossa. – Gården brann ner 1719. När en dräng skulle byta skjorta antändes klädesplagget av ett vaxljus och elden spred sig via spindelväv till takhalmen och förutom gården, brann ytterligare fyra granngårdar ner, berättar Gert Jönsson och tillägger att man inte vet vad som hände med drängen, men alla gårdarna byggdes upp igen, trots att det rådde svåra tider. – Karl XIIs krigshär slukade stora pengar och fogdarna drev in skatter så effektivt att gården Nävlinge nummer 2 byttes bort mot en tupp år 1718. Förutom de höga skatterna rådde missväxt, så ingen ville ha gård på den tiden, berättar Gert Jönsson. Den fyrlängade gården ”kyrkannexet” stod klar 1721 eller 1724, båda årtalen finns angivna på olika ställen. Drygt två hundra år senare, 1936, revs tre av längorna och endast ryggåsstugan finns kvar i dag. Hembygdsföreningen har dock flyttat dit en av Röe Påls längor, som rustats upp och som fungerar som museum i dag. – Röe Pål var en pamp, som det går många historier om. Han hade tre ”hushållerskor”, vilket omgivningen och inte minst prästen tyckte var pinsamt. Prästen, berättar Gert Jönsson, bad försynt Röe Pål att gifta sig med en av dem, om inget annat för syns skull. Men det gjorde han aldrig. Däremot försäkrade han sig om gravplats för sig, sina föräldrar och sina hushållerskor. Prästen vägrade först, eftersom det ansågs opassande att begravas tillsammans med sina ”hushållerskor”, läs älskarinnor. Men Röe Pål var van att få sin vilja igenom och efter att ha lagt upp en tusenlapp på prästens bord fick han sin gravplats. Där ligger han begravd än i dag tillsammans med sina föräldrar och sina tre älskarinnor på rad. En av dem, visade det sig senare, var hans systerdotter. Som synes finns det många intressanta historier från Nävlingetrakten. Den gamla ryggåsstugan och Röe Påls flyttade länga från 1883 döljer också många intressanta ting. – I ryggåsstugan finns en gråstensugn, en barngunga upphängd i takbjälken, spåren av en gåstol och en luffarstång. Stången ser ut som en man hänger upp hålbröd i, men var avsedd att markera förbjudet område för luffare. ”Hit men inte längre”, förklarar Gert Jönsson. Speciellt intressant är också dörrfodret kring dörrarna. Man ser tydligt att dörrarna är förlängda två gånger sedan 1720-talet, vilket beror på att invånarna blev allt längre för varje generation. Och i dag får de flesta ändå böja sig för att inte slå huvudet i dörrposten. I längan finns det gamla sockenbiblioteket inrymt och många olika vagnar och arbetsredskap från svunna sekler. Hembygdsgården, som är belägen bredvid Nävlinge kyrka, är öppen söndagar mellan klockan 13 och 16. Söndagen den 26 augusti bjuder föreningen på hembygdsdag, ett evenemang den kulturintresserade inte bör missa. bo.erlandsson @kristianstadsbladet.se