Han kombinerar lantliv och juridik

Hässleholm Artikeln publicerades

TJÖRNARP. När arbetsdagen är slut för domstolssekreterare Roland Bengtsson har han brått hem för att byta om – till fåraherde! Det är lätt att se att Roland Bengtsson trivs med sitt jobb på tingsträtten i Hässleholm. Han är alltid glad och hjälpsam. – Jag har aldrig tänkt ”Usch, i dag vill jag inte gå till jobbet”. Tingsrätten är det bästa jobbet jag haft. Det är en god stämning bland personalen och jag känner mig uppskattad. Och det är roligt att ge service åt allmänheten, säger Roland Bengtsson, som bor på Åkarpsgården mellan Tjörnarp och Sösdala. Hemma på gården är det, förutom hustrun Birgitta, många som väntar på honom efter arbetstidens slut. I den väntande skaran finns 60 bräkande tackor, 37 ystra lamm, tre kluckande kalkoner, nio kacklande höns och så katten Nisse. Den sistnämnde är tyst. – Detta är mitt paradis, konstaterar Roland Bengtsson och pekar på ägorna runt om och de tre stallbyggnaderna i gråsten, vilka bildar ett U. Han är på väg till fåren med en nappflaska råmjölk i högsta hugg. – En av tackorna har inte tillräckligt med mjölk, så jag får ge lite tillskott, förklarar Roland Bengtsson. Han behöver inte kalla länge förrän det lilla ullstycket kommer skuttande mot honom med viftande svans. Glupskt dricker lammet, som bara är knappt en månad gammalt, upp all mjölk och skuttar sedan tillbaka till mamman. – Jag och min fru är uppvuxna i lantmiljö, men har sedan bott i stan. Men längtan tillbaka blev för stark och vi sökte efter en gård under lång tid. Vi var på Österlen och tittade och på alla andra håll också. Men när vi såg Åkarpsgården föll vi direkt. Den ville vi ha! Det var vi alla överens om. Men en annan köpare hade hunnit före. Det var en exploatör som skulle bygga sommarstugor. Som tur var godkände inte lantbruksnämnden köpet och vi kunde slå till. Då hade det gått ett år och kalendern visade 1979, berättar Roland Bengtsson. Boningshuset var i så dåligt skick att det fick rivas. Familjen byggde ett nytt bostadshus en bit bort. Gården är på 34 hektar, vilket är mer än tillräckligt för ett fritidsjordbruk, men bara en spillra av hur den såg ut på den gamla goda tiden. – Gården har haft 600-700 tunnland en gång i tiden. Då hade man till och med eget bränneri. I dag är nio hektar mark odlad, tio bete och resten skog. Stallängorna är från slutet av 1700-talet och på andra sidan vägen ligger ruinerna av bränneriet. Resterna av ett vagnslider vittnar om en brand 1912. Fåren går ute från april månad till november eller december, beroende på vädret. – Vi är självförsörjande med foder. Fåren får ensilage och efter lamningen ger vi dem ärtor och korn, en proteinrik föda, berättar domstolssekreteraren. Efter en genomgången studiecirkel utökades antalet familjemedlemmar med nära en miljon. – Biodling är en fantastiskt fin hobby och perfekt att kombinera med får. Under vintern, när fåren går inne och behöver mer passning, sover bina. Roland Bengtsson har fyra bikupor. I år är honungsskörden god och Roland räknar med ett sextiotal kilo per kupa. – Dessutom får man bivaxkakor, som man bland annat kan rulla till trevliga jus eller använda till hudkrämer, tipsar Roland Bengtsson. Åkarpsgården förser sina invånare med fårfiol, honung, ägg, kalkon och grönsaker. – Även om det blir en ganska dålig timpeng för många av produkterna, så är känslan av att det är ens eget obetalbar. Till exempel ska vi skörda vår egen sparris om en månad. Lite smält smör till, hmmmm, smackar Roland Bengtsson med drömsk blick. – Så här ska man bo för att komma så nära paradiset som möjligt. Här går det att uppleva tystnaden och se stjärnhimlen och ändå är vi inte isolerade. Nära till stan och trevliga grannar. Ordet fritidsproblem är okänt på Åkarpsgården. – Jag behöver heller aldrig åka till gymmet för att hålla mig i form, konstaterar fåraherden Roland Bengtsson. Bo Erlandsson