Hon är stans första kvinnliga väktare

Hässleholm Artikeln publicerades

HÄSSLEHOLM. Lumparlivet. Militärpolis. Väktare. Det är saker som en tjej knappast tänker på i första taget, inbillar man sig. Men för Anna Dicksson, 20 år, i Mjölkalånga utanför Hässleholm var det annorlunda: – Det passar mig eftersom jag inte tycker om att plugga, säger hon. Jag saknar faktiskt tiden på K1, man har glömt de tuffa tillfällena.

Det var Anna Dickssons passion för hästar som förde henne till K1 och militärpolisutbildningen.
– Jag funderade faktiskt på det redan innan jag slutade gymnasiet på Linnéskolan. Jag anmälde mig till mönstring och ni skulle sett deras ”ja-ja” på Pliktverket när jag begärde att få komma till K1. Det är det äldsta och enda kavalleriet som finns kvar och det ingår ridning i militärpolisutbildningen. – Men jag klarade testen, och samma styre- och konditionsprov som killarna. Mormor var förfärad, tjejerna i klassen imponerade. Killarna i klassen skrockade och menade att efter två veckor skulle jag vara tillbaka i Hässleholm igen. Mamma var avvaktande och pappa stolt, men de har stöttat mig hela tiden.
Nu undrar alla vad jag ska ta för mig här näst säger Anna Dicksson, som sedan drygt en månad tillbaka jobbar som Hässleholms första kvinnliga väktare. Anställd hos Bevakningsskydd.
– Det finns goda möjligheter till vidareutbildning i det här jobbet. Livvakter kommer det att behövas fler av, hundförare, säger hon.
– Militärpolis är en otroligt fin utbildning. Lika väl som jag hade nytta av min ridutbildning under värnplikten, både fysiskt och mentalt, så har jag nytta av militärpolisutbildningen på både ryttartävlingar och i väktarjobbet.
– Man har fått träna sig att ”gå undan” och mentalt ladda upp inför en uppgift. Utbildningen var mycket tuff. 35 procent av gruppen föll ifrån för att man inte pallade för trycket rent psykiskt, eller på grund av allergi mot hästar. Även om prövningarna var många under utbildningstiden och när man gjorde skarp tjänst i Älvdalen, Östersund och Boden fanns det många högtidsstunder. K1 är det enda förbandet som rider högvakten och som tjänstgör vid statsbesök. Ett av dessa tillfällen för Anna Dicksson var den japanske kejsarens besök i Stockholm.
– Då hade jag redan muckat, men anställdes i två dagar vid K1 och flög upp för att tjänstgöra i livskvadronen.
– Annars använde jag mesta tiden av sommaren i fjor till att träna mina fyra hästar. Jag hade en del att ta igen, tränade för Stefan Sjögren och var på g med en av dem till SM men tiden blev för knapp då jag muckade den 26 maj. – Vad jag vill? Jag vill hålla på med hästar och hoppning. Siktet är förstås inställt på OS men just nu har jag SM i tankarna. Målet är att komma med på både inomhus- och utomhus-SM i år, säger Anna Dicksson.
– Väktarjobbet är en förutsättning för att jag även ska kunna satsa på ridningen på den här nivån. Då går det inte att jobba dagtid och komma hem och träna när det blivit mörkt.
– Samtidigt är jobbet en förutsättning för att jag ska kunna hålla på med mina hästar. Men Jerker Nilsson är en förstående chef som lovat ta hänsyn till min tävlingsalmanacka och i god tid lägga upp tjänstgöringslistorna. Väktarutbildningen i slutet på förra året var bara en transportsträcka för Anna Dicksson.
– Jag hade ju fått utbildningen redan som militärpolis och kunde rabbla paragraferna. Som militärpolis får man samma utbildning som vanliga poliser, läser juridik och har instruktörer från polishögskolan som utbildare.
– Jag hade faktiskt tänkt på väktarjobb innan jag och pappa träffade Jerker Nilsson från Bevakningsskydd, och det blev bestämt att jag skulle börja jobba hos honom.
– Oro inför uppgiften? Inte alls, istället är det ett skönt jobb när man kan sina rundor.
– Jag är vad vid att jobba ensam med mina hästar. Jag har en tuff militärpolisutbildning bakom mig och där det som ensam tjej var tvungen att hävda sig bland killarna.
– Dessutom är jag nog en sådan person som inte ger sig, jag skall bara visa tvivlarna att Anna visst klarar det här.
jan-tuve.truedsson
@kristianstadsbladet.se