Integration i Skånebotten

Färsk statistik över resultatet i etableringsuppdraget visar på skrala resultat för Hässleholms kommun. Statistiken gäller 2018 och är hämtad från kolada (kommunernas och landstingens databas).

Statistiken visar att 35 procent av de som avslutar etableringen är i studier eller arbete efter 90 dagar (etableringsperioden varar två år).

Genomsnittet i riket ligger på 45 procent.

Statistiken visar även att Hässleholm placerar sig i Skånebotten, med det fjärde sämsta resultatet (som man delar med Bjuv och Tomelilla).

Andelen kvinnor i arbete eller studier var 17 procent och motsvarande andel för männen var 45 procent i Hässleholms kommun.

Glappet mellan etableringsperioden slut och någon form av sysselsättning påverkar kommunens ekonomiska börda för försörjningsstödet.

Enligt Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU) hade var fjärde kvinna och var tredje man i Hässleholm gått till arbete eller utbildning 90 dagar efter etableringstiden under åren 2015 till 2017.

Den nya statistiken från kolada tyder på att glappet mellan kvinna och man vidgats.

Som Kristianstadsbladet nyligen berättat är vägen till självförsörjning genom inträde på den ordinarie arbetsmarknaden i allmänhet lång för nyanlända.

Samtidigt visar annan statistik att arbetsmarknaden har stärkts i Hässleholms kommun. Under april sjönk arbetslösheten för första gången på lång tid under nio procent (8,7 procent). Sifforna för maj visar att den öppna arbetslösheten pressats ned ytterligare, till 8,5 procent.

Antalet personer som fått jobb den senaste månaden sjönk dock något från 215 (april) till 203 personer, varav två personer kom från etableringen.

Antalet arbetslösa (öppet och i program) i Hässleholm är för närvarande 2080 personer. Ett orosmoln är ett de statligt finansierade så kallade extrajobben är på väg att fasas ut.