Landsbygd, badhus och friskolor heta frågor

Hässleholm Artikeln publicerades

Sista kommunfullmäktigemöte före sommaruppehållet inleddes med en ideologisk duell kring friskolor, i kölvattnet på JB-gymnasiets nedläggning i Hässleholm, mellan Marianne Nilsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Johan Berglund (M).

Marianne Nilsson efterlyste i en skriftlig fråga information till elever som ska göra ett gymnasieval om riskerna med att välja en friskola.

– Det ligger i studievägledarnas yrkesuppgift att ge saklig och neutral information, och det förekommer även kommunala skolor som lägger ner utbildningar, svarade Johan Berglund.

– Nu hände det plötsligt i Hässleholm. För en del elever innebär det säkert ett extra gymnasieår. Hur kan vi skydda våra elever? Hur ställer sig Johan Berglund till framtida friskoletableringar i Hässleholm, kontrade Marianne Nilsson.

– Mitt ställningstagande kommer inte skilja sig från hur det är i dag, varje ansökning är unik. Egentligen är det inte gigantiska skillnader mellan friskolor och kommunala skolor om de vill lägga ner, avslutade Johan Berglund.

Därefter var det dags för en annan fråga där skiljelinjen mellan blocken är tydlig, badhusfrågan. Per-Åke Purk (V) efterlyste satsningar på att rusta upp badet på Qpoolen och anklagade det borgerliga kommunstyret för att låta Qpoolen förfalla, för att det ska bli nödvändigt att bygga ett nytt badhus på Österås.

– Vi har i dag ingen majoritet för ett nytt badhus, annars hade vi redan varit igång. Renoveringar av äldre badhus är ett högriskprojekt. Det blir inte bra, det finns det många exempel på, svarade kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M).

– Du är låst vid ett nytt badhus. Vi står med ett badhus som förfaller. Det är skamligt att vi ska erbjuda badgästerna en sådan byggnad, replikerade Per-Åke Purk.

Helena Maljes (S) efterlysning av satsningar på Trädhuset vid Hovdala slott var mindre ideologiskt laddad och hamnade snabbt i en teknisk diskussion om budgetposter.

När Jeanette Thelanders (MP) interpellation "Satsningar på landsbygden" behandlades tog de ideologiska markeringarna mellan partierna fart igen. Thelander påpekade att bara lite över en tredjedel av kommunens invånare bor i tätorten Hässleholm, resten i småorter och på ren landsbygd, trots det sker få satsningar utanför centralorten enligt Thelander.

Pär Palmgren svarade, med många konkreta exempel, att kommunen visst satsade på kommunen utanför Hässleholm stad.

Många politiker kände sig manade att ge sig in i den livliga debatten om småorts- och landsbygdssatsningar. Patrik Jönsson (SD) och Jeanette Thelander var insinuanta om respektive partis inställning till bensinpriset och Patrik Jönsson gick till storms mot vindkraftverk i kommunen. Lars-Göran Wiberg (C) och Peter Groth (MP) tvistade om vad som var riks- och lokalpolitik när det gällde landsbygdsfrågor.

Alla partier ville framställa sig själva som landsbygdens bästa vänner i den långa debatten, som ofta kom att handla om tillgång på tåg, bussar och allmännyttiga hyreslägenheter.