Lillasjön – en oas av rang

Hässleholm Artikeln publicerades

Lillasjön är Hästvedabornas stolthet. Men det är tack vare några kloka människors beslutsamhet i slutet på 70-talet som skapat denna oas.

– Det här vackra hade inte funnits om det inte varit för de personerna. Då hade sjön växt igen och vi hade i stället haft ett illaluktande träsk mitt i Hästveda. Det påpekar Kenneth Palmgren, ordförande i Lillasjöns naturvårdsförening sedan drygt två decennier.

– Det här är historia nu men då släppte reningsverket ut tusen kubikmeter dåligt renat avloppsvatten rakt ut i sjön. I Kvarnbäcken som är den enda tillrinningen till sjön fanns 10–15 fastigheter där avloppet från toaletter och annat bara gick rakt ut i bäcken.

Resultatet av alla föroreningar och misskötsel var en sjö med fyra meter med dy på botten.

I dag är Lillasjön ett naturområde av rang med många besökare. Intill finns också hembygdssparken och vandrarhemmet. Att det blivit allas angelägenhet märks tydligast av att mer än 400 av tätortens 1 600 invånare är medlemmar i naturvårdsförenigen.

– Det är sådant man blir motiverad av, säger ordföranden och redogör vidare för att sjön har en öppen vattenyta på tolv hektar, att det finns en 2,6 kilometer lång vandringsled runt sjön, rikt på fågelliv och fiskemöjligheter, grillplats och sedan i somras en nyuppsatt informationsportal.

– Våra pionjärer lyckades inte påverka politiker med att muddra sedan muddringen i Finjasjön misslyckats. Däremot fick man kommunen att bygga en vall tvärs igenom sjön i den södra delen, för att höja vattennivån och öka vattenvolymen, samtidigt som fastigheter med dåliga avlopp åtgärdades.

– Resten av sjön, sex hektar nedström dämmet, är nu våtmark där spillvattnet från reningsverket släpps. Sedan den dagen har sjön varken blommat eller luktat illa. Men vassklippningen måste fortgå då dyn finns kvar och göder växtligheten, och det måste fortsätta även den dag reningsverket flyttats till ny plats.

Bengt Lindgren, kassör i Lillasjöns naturvårdsförening vill också lyfta fram de personer som bildade föreningen 1977, började bearbeta kommunens politiker och fick stopp på processen som gjorde att sjön växte igen.

– Då gick det upp för oss i Hästveda att sjön var allas ansvar, och hade det inte varit för dem skulle det inte sett ut så här nu. När det sedan var en plats ledig i styrelsen var det inte svårt att säga ja.

Sekreteraren Per Nilsson resonerar på liknade sätt:

– Det är en angelägenhet för hela bygden, inte bara vi som bor här intill. Ingen ifrågasätter åtgärderna i dag. Inte som förr, då man oroade sig för vilka kostnader det skulle dra med sig.