Sätter all tilltro till staten i ekonomiskt krisläge

Hässleholm Artikeln publicerades

110 kommuner väntas gå med förlust i år samtidigt som skulderna växer. Efter Uppdrag gransknings program om krisläget i Filipstad stämmer Hässleholms politiker in i kraven på statligt ansvar för flyktingkrisens konsekvenser.

Ulf Berggren (SD), Lena Wallentheim (S) och Lars Johnsson (M) är överens om att staten måste kompensera för de kostnader som kommunen belastas med.
Foto: Andreas Örwall Lovén
Ulf Berggren (SD), Lena Wallentheim (S) och Lars Johnsson (M) är överens om att staten måste kompensera för de kostnader som kommunen belastas med.

Jim Frölander, integrationssamordnare i Filipstad, reser land och rike runt för att ”uppvigla kommuner” – bland annat Kristianstad och Landskrona – mot staten. Orsaken är att Filipstad liksom andra kommuner, anser Frölander, förlorat greppet och är på väg mot en ekonomisk katastrof på grund av migrationen de senaste åren.

Hässleholms kommunstyrelseordförande Lars Johnsson (M) följde veckans program i SVT:s ”Uppdrag granskning” med stort intresse.

– Vi har samma bekymmer. Just nu har vi 100 personer på SFI (av totalt runt 400) som är analfabeter och runt 200 med väldigt låg utbildning. Det kommer i princip att vara omöjligt att få dem i arbete, säger Lars Johnsson (M).

Det handlar, enkelt uttryckt, om en urholkning av skattekollektivet, där allt fler måste försörjas av de som arbetar.

Kristianstadsbladet har under året redogjort för situationen i flera artiklar. Många nyanlända har låg utbildning och det är lång väg till försörjning, ofta flera år längre än den statligt finansierade etableringsperioden (två år). Försörjningsstödet, det som brukar kallas socialbidrag, har ökat från drygt 32 miljoner kronor 2012 till prognostiserade 54 miljoner kronor i år. Socialchef Sus Lantz spår att det kommer fortsätta att öka med drygt sex miljoner per år de kommande par åren.

Gruppen som inte klarade SFI på tre år har fördubblats på ett år, från 120 till 240 personer. Det har Jan-Ole Engkvist, chef för AK-avdelningen, tidigare berättat för Kristianstadsbladet. Etableringstiden som staten betalar för den nyanlända är samtidigt två år.
Foto: Louise Sillén Herzegh
Gruppen som inte klarade SFI på tre år har fördubblats på ett år, från 120 till 240 personer. Det har Jan-Ole Engkvist, chef för AK-avdelningen, tidigare berättat för Kristianstadsbladet. Etableringstiden som staten betalar för den nyanlända är samtidigt två år.

För att klara situationen har socialförvaltningen sparat i ladorna, drygt 30 miljoner kronor, men redan nu är hälften av bufferten borta. På fem år tog kommunen emot 2 663 vuxna flyktingar och Thed Carlsson, verksamhetschef på socialförvaltningen, räknar med att 75-80 procent behöver försörjning efter etableringsperioden.

– När pengarna vi lagt undan är slut så slår kostnaderna direkt mot kommunens driftsbudget. Det bekymrar mig oerhört, säger Lars Johnsson (M).

Restalliansen har sjösatt ett ekonomiskt stålbad men trots besparingar saknas 50 miljoner kronor nästa år. Skattehöjningar är aviserade men kommunen hoppas på tillskott från staten.

– Vi vet vilket motstånd det är mot besparingarna. Vi skulle behöva 100 miljoner kronor från staten för att gå skadefria, för att hålla näsan över ytan, säger Lars Johnsson (M).

Lena Wallentheim (S), andre vice ordförande i kommunstyrelsen, är enig om att staten nu måste ta ett vidgat ansvar.

– Etableringstiden på två år räcker inte till. När Arbetsförmedlingen drar sig tillbaka blir det en dubbel smäll. Då hamnar kostnaderna på kommunen, i form av försörjningsstöd.

Hon beklagar frånvaro av fler enklare arbeten och anser att yrken som inte kräver lika lång utbildning måste återkomma i någon form. Det skulle stärka såväl skattebasen som individen.

Lars Johnsson (M) tycker också att det är ”tragiskt när människor slår dank och lever på existensminimum”.

– Men kommunen kan inte skapa en arbetsmarknad om vi inte får resurser till det. Vi har fullt sjå att klara av det vi är satta att göra, säger han vidare.

Ulf Berggren (SD) – som i Hanna Nilssons frånvaro för partiets talan under Kristianstadsbladets intervju med kommunstyrelsens arbetsutskott – håller sig i bakgrunden när Lars Johnsson (M) och Lena Wallentheim (S) pratar.

– Utan språk och utbildning är det nästintill omöjligt att komma i arbete. Det har vi sagt i tio år. Den här diskussionen borde kommit igång långt tidigare, säger han.

– Ja, rädslan för att diskutera frågan har varit förödande. Det är olyckligt att inte ha kunnat diskutera nyktert utan att rasistkortet kommit fram, säger Lars Johnsson (M).

En migrationspolitik som inte varit harmoniserad med övriga Europa och där avslag på asylansökan inte följs upp med utvisning har varit olycklig, anser kommunstyrelsens ordförande.

– Att ja är ja och nej är nej existerar inte i dag. Negativa beslut måste följas upp med verkställd utvisning.

Lena Wallentheim (S) anser att det finns en mänsklig aspekt att ta hänsyn till, inte minst när det gäller de nya reglerna som öppnar upp för generösare anhöriginvandring. Det kräver dock att staten öppnar plånboken.

– Staten kan inte klippa försörjningen till kommunerna för flyktingar efter två år och man måste stå för konsekvenserna av Arbetsförmedlingens neddragningar. Dessutom sänktes ersättningen för ensamkommande.

Ulf Berggren (SD) är bekymrad för de kommande åren.

– Jag är faktiskt orolig för en systemkollaps. Om vi måste höja skatten med två-tre kronor så stannar de ekonomiska hjulen.

Han får åter stöd av Lars Johnsson (M).

– Det håller jag med om. Incitamenten för att arbeta kommer att minska. Vi vill inte skära i verksamheterna för då ställs grupp mot grupp, samtidigt som vi måste prioritera eftersom vi har en viss påse pengar.

Jim Frölanders Sverigeresa ska resultera i ett manifest där han beskriver problem i utsatta kommuner och ställer krav på att staten tar ansvar. Lars Johnsson (M) är beredd att stödja det manifestet.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) säger till Uppdrag Granskning/ SVT att staten generellt kommer att öka kommunernas intäkter och förändra kostnadsutjämningen mellan kommuner från 1 januari (se fakta).

Fakta

Kostnadsutjämningen

Regeringen skyndar på förslaget om en ökad kostnadsutjämning mellan kommuner och regioner, rapporterar Sveriges Radio. Förändringen ska enligt förslaget träda i kraft redan vid årsskiftet.

Regeringen vill att kostnadsutjämningen mellan storstadsområden och mindre kommuner ökar. Kostnadsutjämningen kommer att öka från 9,7 till 11 miljarder kronor.

Systemet fördelar pengar till kommuner och landsting för att de ska kunna tillhandahålla likvärdig service oberoende av förhållanden som är svåra för kommunen att påverka. Systemet finansieras huvudsakligen genom statliga anslag. En del av pengarna tas ut som en avgift från kommuner med hög skattekraft.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.