Vill inte ha gettostämplade områden

Hässleholm Artikeln publicerades

Socialförvaltningen vill ha fler lägenheter från Hässlehem, men allmännyttan står emot. En orsak är att man inte vill bidra till att skapa socialt utsatta områden. Det bygger på gamla erfarenheter, enligt Stephan Persson, vd Hässlehem.

Hässlehems vd Stephan Persson, här vid ett nybygge vid Garnisonen, är glad över att bolaget under lång tid verkat för att motverka segregation.
Foto: Andreas Örwall Lovén
Hässlehems vd Stephan Persson, här vid ett nybygge vid Garnisonen, är glad över att bolaget under lång tid verkat för att motverka segregation.

Charlottesborg och Gamlegården i Kristianstad. Söder i Helsingborg och Karlslund i Landskrona. Hela åtta områden i Malmö.

När polisen i somras släppte sin nya lista över utsatta och särskilt utsatta områden, samt riskområden, fanns en rad bostadsområden i Skåne med men inget från Hässleholm. Detta trots att kommunen haft ett så stort mottagande att man i ett par år sluppit ta emot nyanlända när Migrationsverket fördelat människor mellan län och kommuner.

Det beror bland annat på att Hässlehem, enligt vd Stephan Persson, under lång tid försökt undvika en koncentration av socialt utsatta personer i samma områden.

– Vi har tagit emot många nyanlända men sett till att sprida dem i många områden och på många orter. Det är något vi jobbat aktivt med. Vi vill inte att områden går ner sig, vilket är lätt hänt.

Strategin har funnit i 20 år. I mitten av 1990-talet förfogade socialförvaltningen över 220 av Hässlehems då 1200–1300 lägenheter. Socialförvaltningen bestämde sig då för att säga upp alla kontrakt, berättar Stephan Persson, som varit vd i 25 år.

– Vi bestämde oss då för att lyfta vissa områden, renovera och se till att inte ha en ansamling av socialt utsatta på samma plats. Det kostade massor innan omställningen var klar.

Socialförvaltningen och Robin Gustavsson (KD), socialnämndens ordförande, har nyligen framfört önskemål om att Hässlehem ska ta ett större ansvar och helst tillhandahålla hela behovet av lägenheter för bostadssociala kontrakt.

– Det finns en risk att det kan skapas områden som blir stämplande som getton. Vi har varit i den sitsen och vill inte tillbaka, säger Stephan Persson.

Hässlehem står för cirka en tredjedel av lägenheterna till bostadssociala kontrakt. Samtidigt godkänner Hässlehem nyanländas etableringsersättningen som inkomst, vilket gör att sökande kan fördelas geografiskt inom kösystemets ramar.

– Om vi ska stå för hela socialförvaltningens behov kommer vi i princip inte att kunna ha någon annan uthyrning, eftersom vi endast har 40–50 uppsägningar per år, säger Stephan Persson.

Behovet av lägenheter i framför allt centrala Hässleholm är stort. Enligt ägardirektiven ska bolaget öka byggtakten.

Just nu byggs 44 lägenheter på Garnisonsområdet. Hässlehem ska låna upp 110 miljoner kronor för ändamålet, vilket ska adderas till den befintliga låneskulden på 700 miljoner kronor.

Hässlehem bygger nytt i en takt som ekonomin medger. Bostadsbehovet är stort men alla klarar inte av att möta hyrorna i nybyggda bostäder.
Foto: Andreas Örwall Lovén
Hässlehem bygger nytt i en takt som ekonomin medger. Bostadsbehovet är stort men alla klarar inte av att möta hyrorna i nybyggda bostäder.

– Det finns inget roligare än att bygga nytt men det måste ske med ekonomin i åtanke. Det är heller inte så stor efterfrågan på nybyggda lägenheter, på grund av prisläget. Vi skulle egentligen behöva bygga begagnat, om det gick.

Stephan Persson förtydligar att alla stora frågor som avser strategi, som exempelvis omfattning på nybyggnation och andel bostadssociala kontrakt, utformas av styrelse och ägare tillsammans.

– Sedan avgör ägaren ytterst hur man vill använda Hässlehem.

Fakta

Stephan Persson om:

Att bygga i kransorterna: Det finns planer i första hand i Vinslöv och Sösdala, men trycket på bostäder är de facto koncentrerat till Hässleholm. Urbaniseringstrenden har nog aldrig varit starkare.

VD-sitsen i allmännyttan: Jag arbetar i första hand med Hässlehems bästa för ögonen inte med de politiska ambitionerna, även om det finns ett bra samarbete med den politiska ledningen.

Sin ledarstil: Jag försöker att inte vara en bromskloss och omvärderar ofta min första spontana reaktion. Det är viktigt att släppa fram idéer.

Bostadskarriären: Min första bostad var en studentlya i Lund, som nu är riven. Sedan bodde jag i hyreslägenheter innan jag köpte hus i 30-årsåldern. Sedan flera år står jag i kö hos ABK (allmännyttan i Kristianstad). Jag flyttar när behoven ändras.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.