”De äldre ska få leva livet som vanligt”

Susanne Iwarsson från Nävlinge är professor på medicinska fakulteten på Lunds universitet. Hon leder Case, ett forskningscentrum med fokus på människors åldrande och hur levnadsmiljön påverkar dem. Genom forskningen vill CASE skapa goda och stödjande miljöer för den åldrande människan. Med miljön avses boendemiljö men även närmiljön med sociala och kulturella aspekter. Den miljö som människorna vistas i till vardags.

– Vi har inte främst fokus på de äldre som patienter och vårdtagare. Istället ser vi dem som medborgare i samhället. Vi jobbar mycket med förebyggande åtgärder, tittar på olika praktiska lösningar och hur de påverkar människan, säger hon.

Vill leva som vanligt

Enligt Susanne Iwarsson är det vanligast att äldre framför en önskan om att få leva sitt liv som de alltid gjort. Många av dem bor i bostäder som är gamla och det kan vara svårt med tillgängligheten. Särskilt i hall och badrum kan det finnas stora miljöhinder.

– I Sverige är vi unika, här kan medborgarna få ett icke inkomstprövat bidrag för att bygga om boendet så att det blir mer tillgängligt och användbart.

Hon berättar att i jämförelse med andra europeiska länder står sig Sverige ganska bra, men det finns rum för förbättringar.

– Vi är bra på att se till att de äldre har en bra vardag, men vi ska inte slå oss på bröstet för mycket. Vi kan absolut bli bättre. Till exempel är det inte acceptabelt att det fortfarande byggs bostäder med uppenbara och onödiga miljöhinder, säger hon.

De små detaljerna

Det handlar inte bara om att se till att det finns dörröppnare och trösklar som är enkla att ta sig över. Det handlar också om att titta på de små detaljerna som en och en inte utgör något problem, men tillsammans kanske de gör vardagen besvärlig för äldre.

– Vi har tagit fram en lista med 60 punkter som är viktiga för att miljön ska bli bättre för de äldre. Hälften av punkterna finns i entrén till bostaden eller utomhus. Det kan vara att det inte går att köra tillräckligt nära entrén med bil, att det är brist på bänkar i närmiljön, att gångvägarna är ojämna och sluttar eller lutar, säger hon.

– Det finns ett oerhört behov av kunskap ute i kommunerna och det är där vi på Case kommer in. Vi vill gärna sprida vår kunskap.

Möjlighet till förbättring

Forskningen visar att känslan av att själv ha kontroll över sin situation har stor betydelse för hur äldre mår. Många äldre känner att de inte kan påverka beslut om att flytta eller att få bostaden anpassad på ett sätt de själva tycker är bra, så här finns utvecklingspotential enligt Susanne Iwarsson.

Ett annat område där hon ser stora möjligheter för förbättring är vardagsrehabiliteringen.

– Det är helt nödvändigt att vi i Sverige blir bättre på det. Det finns många exempel på att äldrevården passiviserar istället för aktiverar. Det kan vara en så enkel sak som att inte bara leverera en ny rollator utan också erbjuda träning i vardagen, vilket ger brukaren större möjligheter att klara sig mer på egen hand. Vi måste få in ett rehabiliterande synsätt i äldrevården, annars kommer samhällets resurser inte att räcka till.

Case samarbetar bland annat med kommuner och äldrerepresentanter. Man har ett brukarråd som leds av Ines Uusmann.

Långsamt framåt

Susanne Iwarsson har jobbat och forskat kring de här frågorna i 20 år. Hon berättar att det just nu är mycket fokus på att forskare måste bli bättre på att föra ut resultaten.

– Rikspolitikerna får ta del av våra resultat. De är ofta snabba på att ta till sig vår forskning och tar in olika förändringar på policynivå. Men det tar tid innan det kommer ända ner i verksamheten. Det går framåt, men inte så fort, säger hon.