Huvudledare

Arbeta på det, finansministern

Huvudledare Artikeln publicerades

LIBERAL Säg globalisering, säg avreglering och många gör sig beredda att gå till verbal attack om välfärdssamhällets sammanbrott. Vederbörande bör dock vakta sin tunga innan svordomsartilleriet sätts in.

För Sverige har de två företeelserna nämligen betytt ökat välstånd. Forskarduon Andreas Bergh, doktor i nationalekonomi vid Lunds universitet, och Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, kan i nyutgivna Varför går det bra för Sverige? konstatera att avregleringarna inom telekom, transport och energi har bidragit till de senaste decenniernas goda ekonomiska tillväxt.

Sjunkande skatter på arbete har också spelat en viktig roll för att Sverige sedan krisen i början av 1990-talet växt som exportnation. För så är det; exportandelen av Sveriges BNP har ökat från 28 procent 1980 till omkring 50 procent i dag. Sverige är en globaliseringens vinnare.

Men även om skattetrycket i förhållande till BNP sjunkit från 57 procent 1989 till 46 procent 2010, är skattetrycket bland det högsta i världen. Som författarna konstaterar gör det att Sverige kan exportera kapital- och kunskapsintensiva produkter, medan vi importerar billiga bilar och hemelektronik. När det kommer till tjänster som barnpassning, städning, och hårklippning är det däremot svårare med importen.

Att se bakåt för att konstateravad som gynnat Sverige är nyttigt. På det viset gör de båda författarna allmänbildningen en tjänst. Vi bör veta att landets export har ökat kraftigt, att öppna marknader inte är ett hot mot vårt välstånd utan en förutsättning för det. Vi ska förstå att vår öppenhet för internationella företagsetableringar och utländska köp av svenska företag gynnat ekonomin och att avregleringar driver på innovationer. Nationalism och socialisering stryper däremot syretillförseln. Med det som utgångspunkt kan man sedan diskutera avarter och misslyckanden.

Men framåt då? Ska Fredrik Reinfeldt och Anders Borg nöja sig med att skryta om de offentliga finanserna – och ibland som statsministern dra till med faktafel som att ”Sverige är ensamt i Europa om överskott och balans i ekonomin de senaste två åren”?

Bergh och Henreksonoch visar att avdragen för hushållsnära tjänster till viss del har bidragit till att nya jobb skapats, samtidigt som framför allt kvinnornas oavlönade hemarbete minskat. Baksidan med avdragen är att branschgränsdragningar medför problem. Sänkta arbetsgivaravgifter är också positivt. Regeringen bör fortsätta med att sänka skatten på arbete och göra det mer lönsamt för den som går från bidrag till jobb. Men fler reformer behövs. En rörligare arbetsmarknad, där anställningstiden hos en och samma arbetsgivare inte är avgörande för tryggheten, i kombination med en obligatorisk a-kassa är ett sätt. Investeringar av skattepengar i sådant som ger avkastning – utbildning och infrastruktur för att få bort flaskhalsar – ett annat.

Det är dags för alliansregeringen att öka takten. Sätt Sverige i arbete.