Annons
Nyheter

Effekten av nya reaktorer

Allianspartiernas energiöverenskommelse 2009 öppnade för att kunna ersätta de tio kärnkraftsreaktorerna med nya. Nu ska det generationsskifte som Sverige så väl behöver åtminstone prövas.
Nyheter • Publicerad 1 augusti 2012
Solen går, upp över kärnkraften.
Solen går, upp över kärnkraften.Foto: 

Strålsäkerhetsmyndigheten fick på tisdagen in en ansökan från Vattenfall om att få byta ut en eller två gamla reaktorer. Någon formell ansökan är det inte. SSM har inte ens utarbetat hur en ansökan ska utformas, men med tanke på hur lång processen är, är det förståeligt att Vattenfall trycker på. Tillståndsprövningen är rigorös. Vd Øystein Løseth hoppas kunna ta ett investeringsbeslut inom tio år, sedan tar det ytterligare några år innan någon reaktor kommer i bruk.

Det är en rimlig tidsplan, och nödvändig. Mellan 2025 och 2035 börjar de äldre reaktorerna fasas ut. Produktionstappet på drygt 20 terawattimmar av de 70 som det finns kapacitet för lär svårligen helt kunna ersättas av vindkraft. 2011 kom drygt 4 procent av vår elektricitet från vindkraften. Den stod för 6,1 Twh av de 150 Twh som totalt producerades. Många vindsnurror blir det om kärnkraften ska avvecklas helt.

Annons

Noteras kan att funderingarna på nya reaktorer i Sverige långtifrån är unika. I bland annat Finland, Litauen, Spanien, Tjeckien, Storbritannien, Kanada, USA, Argentina, Sydkorea, Kina och Indien bygger man fler kärnkraftverk eller ersätter gamla reaktorer. I EU-kommissionens långtidsanalys av energiproduktionen i Europa är kärnkraft en bärande del i samtliga scenarier.

Folkpartiledaren Jan Björklund välkomnade omedelbart Vattenfalls ansökan, med samma argument: Klimatet. ”Om man inte bygger nytt så kommer vi bli beroende av rysk gas och tysk kolkraft. Det är mycket sämre för miljön”, sa han.

Svensk industri är energiintensiv . Därför behövs klara besked i tid. Centern har genom sin kompromissvilja om kärnkraften, att den inte ska subventioneras av statliga medel, varit med om att lägga grunden för god tillgång på baskraft.

Socialdemokraterna har det svårare. S har sedan kärnkraftsomröstningen 1980 odlat sin nja-linje: kärnkraften ska avvecklas, när det går. Att det inte går har S-ledaren Stefan Löfven varit öppen med, som Metallordförande ville han ha mer kärnkraft.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill avveckla, oavsett konsekvenser.

Energifrågan är på många sätt definierande för vad valet 2014 kommer att handla om: Ett samlat borgerligt regeringsalternativ eller ...

Både industrin och politiken mår gott av att frågan om nya kärnkraftsreaktorer är uppe på agendan på allvar.

Mikael Hallqvist
Jonas Duveborn
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons