Krymp Skåne snabbare

Tillväxtnämnden i Region Skåne är enig över partigränserna om var de statliga pengarna till trafikutveckling i Skåne ska satsas under perioden 2014–2025. Järnvägen får merparten av resurserna, vilket är bra. Det är de redan starka delarna av Skåne som dominerar satsningarna. Stora delar av östra Skåne får nöja sig med bussar, eller ”Superbussar” som det kallas i handlingsplanen.

Att Skåne har starkast tillväxt i väster behöver ingen tveka om. Städerna runt Öresund är navet för hela södra Sveriges utveckling. Utan de universitet, den forskning, de storföretag, det nöjesutbud och de förbindelser ut i världen som Köpenhamn, Malmö och Lund bjuder på hade dragningskraften på unga och högutbildade varit nära noll. Övriga Skånes tillväxtmöjligheter stammar i hög utsträckning från den delen av Skåne.

Det betyder också att behoven av att bygga bort flaskhalsar och investera i ny kapacitet är störst där. Därför domineras planen av de så kallade huvudstråken med västkustbanan, färdigställandet av tunneln genom Hallandsås, och fler mötesspår på södra stambanan. Men här ryms också färdigställandet av Trelleborgsbanan och Pågatåg Nordost, liksom mötesplatser mellan Malmö och Ystad och partiella dubbelspår mellan Hässleholm och Kristianstad. Det är städer som blir en integrerad del av norra Europa på ett sätt som kommuner i stora delar av övriga Sverige bara har att vara avundsjuka på.

Det hindrar inte att det finns delar av Skåne som skulle behöva mer för att haka på utvecklingståget. Simrishamnsbanan, hett önskad av flera kommuner mellan Lund och Simrishamn, får göra halt i Dalby tills vidare. Det försvagar tillväxtmöjligheterna för kommuner som Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn – alla i behov av att knytas närmare den starkare arbetsmarknaden i väster.

Superbussar på sträckan är möjligen ett framsteg, men väg 11 bjuder begränsade möjligheter för den mest avancerade Superbuss att kapa kör­tiderna. Östra delen av Skåne har det svårt redan i dag, med åldrande invånare och sviktande befolknings­underlag. Nödvändigheten av att bygga nya förutsättningar kan inte nog understrykas.

Enligt Tillväxtnämnden får 19 nya orter stationer för regional tåg­trafik under perioden. Det är självklart omöjligt att tillfredsställa alla kommunala önskemål om kollektivtrafik – och då i synnerhet tågtrafik, där investeringskostnaden är hög. Sam­tidigt är det väl känt hur mycket infrastrukturinvesteringar ger tillbaka. Gunnar Wetterberg formulerade det så här i en krönika i Kvällsposten (20/5): ”Infrastrukturen är den viktigaste arbetsmarknadspolitiken – tack vare Pågatågen är Skåne i dag en långt mer sammanflätad och robust arbetsmarknad än under det räliga 1970-talet.”

Satsningarna på väg och järnväg är i längden nästan alltid lönsamma i en region av Skånes typ. Det betyder inte bara att det blir lättare att pendla: om människor vågar bosätta sig på en pendlingsort kommer det också att skapa förutsättningar för att de startar nya verksamheter på den nya hemadressen. Fler, tätare och snabbare förbindelser gör hela Skåne starkare. Miljarder ut ger ännu fler miljarder in, om de investeras klokt.

Och i väntan på att fler ska hamna på spåret finns det annan infrastruktur som är billig och snabbt blir lönsam: täck hela Skåne med bredband. Nu!