Ingen klasskamrat pratar
svenska med Hampus

Hampus Kristoffersson vinkar till grannpojken som just kommit hem från dagis. Själv har han varit hemma hela dagen, trots att skolan började i tisdags.

– Skoltiden ska vara en lycklig tid. Jag låter honom inte gå dit om han ska ha tårar i ögonen och en klump i magen, säger Agnetha Nilsson.

Förra hösten flyttade Hampus med mamma Anna Nilsson från Knislinge till Österäng. Han började i en F2-klass. Till att börja med hade han ett par svenska klasskompisar, men efter hand flyttade de. Hampus blev ensam kvar. Och vantrivdes.

På rasterna pratade de andra barnen på sina hemspråk. Hampus kom inte in i leken utan kände sig utanför.

– Jag vill inte vara där för ingen leker med mig. Jag går runt i cirklar och får panik, säger han. Hampus mamma Anna Nilsson säger att hon påtalade problemen för Hampus lärare under våren.

– Ingenting hände. De sa bara "han är så duktig och hjälper till med att förklara för sina klasskompisar", men vem ska sporra Hampus att gå vidare och lära mer? säger Agnetha Nilsson.

Hon lägger inte skulden på vare sig barnen eller lärarna.

– Det är systemet det är fel på. Att det får finnas klasser med en enda svensk elev.

Fyra dagar har gått på den nya terminen. Agnetha Nilsson har förtvivlat försökt byta skola för Hampus. Hon har kollat med Parkskolan, Centralskolan, Kulltorpskolan och Hammars skola. Överallt får hon samma besked. Det finns ingen plats.

Gustaf Hellströmskolans rektor Joakim Sahlin fick kännedom om Hampus situation inför det här läsåret.

– Mormodern ville att jag skulle hjälpa henne hitta plats på en annan skola. Men Hampus bor i Gustaf Hellströmskolans upptagningsområde. Mitt ansvar är att erbjuda honom en plats på vår skolan, säger Joakim Sahlin. Gustaf Hellströmskolan är en av de mest segregerade skolorna i kommunen. Totalt är omkring 15 av 140 elever svenska resten är födda utomlands eller har föräldrar som är födda i ett annat land. En situation som är långt ifrån idealisk, enligt Joakim Sahlin.

– De svenska barnen är inte tillräckligt många för att vara naturliga dragare i svenska språket. I stället får alla ett svagt språk, säger han.

Han är medveten om att det bli mycket hemspråk på rasterna.

– De som nyligen kommit hit hittar identiteten i sin språkgrupp, säger Joakim.

Är det ok att inte använda svenska på rasten?

– Jag är inte mycket för förbud, men jag tycker att man kan säga att "nu tänker vi på att prata svenska så att alla kan vara med, pratar vi inte svenska blir några utanför".

Dagarna går och någon lösning verkar inte vara i sikte för Hampus. Mamma och mormor är medvetna om att det råder skolplikt i vårt land. Men frustrationen har tagit över handen.

– Jag har inte hjärta att lämna honom på skolan när han mår så dåligt, säger Agnetha Nilsson.