Allt fler svenskar anonyma på nätet

En ny undersökning pekar mot att omkring 700 000 svenskar nu aktivt gömmer sig med anonymiseringstjänster.

Datalagringsdirektivet, ipredlagen och FRA-övervakningen har skrämt många svenskar. Enligt en ny enkät från forskningsprojektet Cybernormer vid Lunds universitet har omkring 200 000 svenska ungdomar i åldersgruppen 15–25 år redan valt att göra sig anonyma på nätet med anonymiseringstjänster, med namn som Relakks, Ipredator och Mullvad. Det motsvarar 15 procent av åldersgruppen.

Eftersom internetanvändande och fildelning är vanligast just bland yngre är andelen som väljer nätanonymitet med all säkerhet betydligt lägre bland äldre.

– Vi vet inte i dag med säkerhet hur det ser ut i andra åldersgrupper. Men en grov uppskattning, som bygger på insikten om att övriga åldersgrupper inte fildelar illegalt i samma utsträckning, är att omkring 700 000 svenskar i dag väljer att genom någon betaltjänst dölja sin identitet på nätet, säger Måns Svensson, doktor i rättssociologi och projektledare för undersökningen.

Siffrorna är överraskande eftersom en enkätfråga om anonymisering från PTS tidigare i år inte fångat upp någon ökning sedan 2009. I den enkäten är dock frågan inte likadant formulerad vid mättillfällena och metodiken har ändrats.

Nyligen öppnade också EU-domstolen för att ipredlagen på allvar ska kunna börja användas i Sverige. Därmed skulle upphovsrättsinnehavarnas organisationer kunna få identiteten på misstänkta fildelare från bredbandsföretagen. Det talar för att efterfrågan på anonymisering kommer att växa ytterligare.

– Om EU-domstolens utlåtande leder till en intensifierad jakt på fildelare så finns det mycket som tyder på att användandet av den här typen av tjänster för anonymitet kommer att växa ännu fortare, säger Svensson.

Forskarna i Lund bedömer att fildelningen är den viktigaste drivkraften för anonymiseringen men att den växer även bland de som inte fildelar.

Danny Aerts, vd för stiftelsen .se som administrerar de svenska nätadresserna, bedömer att det är växande övervakning på nätet som satt fart på anonymiseringstjänsterna.

– När övervakningen ökar, både från staten och från privata aktörer som Facebook och Google, så ökar också efterfrågan, säger Aerts.

– Men jag tror att det är bra att det finns tillgång till anonymiseringstjänster. När man till exempel pratar om den arabiska våren tycker alla i Sverige att det är bra att de har möjlighet att vara anonyma. Och det är konstigt om inte det skulle gälla på hemmaplan också.