Förvaring av döda skåningar kritiseras

Men museiledningen menar att samlingen är av stort värde.

I det stora förrådet som sköts av Historiska museet ryms över tio miljoner föremål.

Bakom en dörr en trappa upp ryms samlingen.

Här står raderna av monterade skelett, insvepta i vita dammskydd.

De flesta är unga skåningar.

Museichef Per Karsten drar det vita dammskyddet åt sidan och visar kraniet efter en ung kvinna.

– Hon dog efter att ha druckit svavelsyra. Det var olycklig kärlek som låg bakom.

Namnen på personerna, när de föddes och hur de dog finns antecknade. De kommer alla från underklassen.

– Personerna det handlar om tillhörde den tysta majoriteten. Det är fattiga skånska pigor och drängar. Självmordsoffer eller personer som har dött i fängelse eller på sjukhus, säger Per Karsten.

– Enligt lagen i slutet av 1800-talet skulle alla kvarlevor som de anhöriga inte gjorde anspråk på skickas till anatomiska institutionen för dissekering eller obduktion.

SVT programmet Uppdrag granskning har begärt ut namnen och kartlagt personernas historia. Efterlevande släktingar till dem har spårats.

I ett program som sändes igår så riktade de kritik mot hur kvarlevorna efter deras släktingar har behandlats.

Men för Per Karsten är det viktigt att samlingen inte splittras.

– Jag anser att samlingen är fruktansvärt viktig, säger han.

– Det är å ena sidan en berättelse om de allra fattigaste, å anda sidan är den mycket viktig för att berätta om vetenskapshistorien.

Skeletten användes för undervisning i anatomi och för forskning, en forskning som några generationer senare spårade ur i rasbiologi.

Det är Historiska museet som sköter förvaringen av skeletten sedan anatomiska institutionen lades ner 1995. Men de tillhör Lunds universitet.

Rektor Per Eriksson säger att det kan bli aktuellt med en förnyad översyn av Universitetets samlingar.

– En del kommer ju från tider då det fanns andra värderingar, säger han.

Den anatomiska samlingen är stor. Här finns bland annat över tusen kranier, de allra flesta från anonyma människor från medeltiden.

Det finns också en samling av skelett från olika världsdelar. Krav på återlämning av kranier har framgångsrikt förts fram av bland annat maorierna på Nya Zeeland.

Samlingen med de namngivna skåningarna består av 25 skelett. Ingen begäran om att de ska lämnas tillbaka till släkten för begravning har gjorts.