Det kan finnas två vargar i Skåne

Inrikes Artikeln publicerades

Det är ingen lösspringande hund som dödat fåren på Ravlundafältet, som länsstyrelsen hittills trott. Dna-proverna lämnar inget tvivel: en varg ligger bakom attackerna.

- Ovissheten har varit det värsta, konstaterar Larry Jones, en av fårägarna på Haväng, medan han går omkring bland avelstackorna som fridfullt betar i hagen.

Efter den senaste attacken fann han och de andra uppfödarna för gott att ta hem djuren från heden.

Länsstyrelsens besked i går om att det faktiskt är en varg som dödat fåren känns som en viss lättnad för honom.

Sedan slutet av oktober har får attackerats på Haväng vid ett par tillfällen. Sex djur har även rivits i Sankt Olofstrakten. Medan fårägarna varit mer eller mindre övertygade om att en varg härjat har länsstyrelsens experter hävdat att det med största sannolik rört sig om en hund.

- Vi tyckte absolut att det lutade åt hund, vi tyckte att skadorna tydde på det. Det rörde sig om slarviga och låga bett. Men eftersom vi inte var säkra tog vi dna-prover. Och det har nu visat sig att det faktiskt var varg, säger länsstyrelsens rovdjursexpert Nils Carlsson som medger att han och kollegorna blev lite förvånade över provresultatet.

Knappt två veckor före attackerna på Haväng revs ett 20-tal får i Skurupstrakten. I det fallet konstaterade Nils Carlsson snabbt att det troligen rörde sig om en varg, eftersom fåren dödats genom tydliga och kraftfulla bett i nacke och hals.

Eftersom angreppssättet i Skurup och på Haväng varit så olika utesluter Nils Carlsson inte att det kan röra sig om två olika vargar.

- Den möjligheten finns, absolut. Det kommer att bli vanligare med vargbesök i Skåne, vi har ju fler vargar i landet än tidigare.

Redan i våras gick länsstyrelsen ut och varnade skånska fårägare att varg kunde vara på väg.

- Vi måste förbereda oss härnere. Nu jobbar vi hårt på att få mer pengar till rovdjursavvisande stängsel.

Vad gäller de rivna fåren i Sankt Olofstrakten kommer det troligen inte att gå att säkerställa någon dna.

- I det fallet får vi sätta oss ner och ta en diskussion, säger Nils Carlsson.

För Larry Jones på Haväng innebär länsstyrelsens besked att det blir möjligt att begära statlig ersättning för de rivna djuren.

- Det känns som lite plåster på såren, resonerar han.

En viss oro känner han dock fortfarande.

- Vi är mest rädda för att det rör sig om en tik, som kanske vill slå sig ner i trakten. Därför hoppas vi att det är en ung hanne, då finns det chans att han går vidare.

Och om fåren angrips på nytt?

- Då är det bara att ta smällen när den kommer. Vi kan inte sätta viltstängsel runt hela fältet.