Grannar upprörs av kommunens ekoinsats

I förra veckan fick de boende på Kaptenens väg i Nyehusen brev från kommunen, där man förklarade att vissa åtgärder skulle vidtas i området, en restaurering för att bland annat gynna den ovanliga fältpiplärkan.

- Som det framgick av brevet skulle några tallar tas bort, säger Jan-Erik Andersson, kassör i Vägföreningen för Kaptenens väg.

Chocken blev därför stor bland de närboende när kommunen rullade in med skogsmaskiner modell större och började röja ur skogsområdet. Tall efter tall drogs upp, dessutom ska det översta lagret med barr och lavar schaktas bort, så de underliggande sanddynerna blottas.

- Det här är ingen upprensning, det är ren skövling, säger Jan-Erik Andersson, som under torsdagen besökte platsen, och rent fysiskt försökte få stopp på arbetet. Han ringde också Vattenrikets ekolog Carina Wettemark och ville få ett tillfälligt stopp för insatsen i området.

- Åtminstone tills vi närboende fått en chans att säga vad vi tycker. Det går inte att skicka ut ett papper med bristfällig information några dagar innan de drar igång. Det som blir kvar är ju bara ett tomt, kalt fält, inte alls det vackra skogsområde som så många av de boende här nere tyckt om att vistas i.

Han fortsätter:

- Och vad händer när det blir storm? Sandflykten kommer ju bli omfattande, det är ju därför tallarna en gång planterats i området, för att binda sanden.

Värnar om mångfalden

Carina Wettemark, ekolog på Kristianstads Vattenrike, kan förstå frustrationen och upprördheten hos de närboende i Nyehusen. Sedan arbetet i området startade i torsdags har hon fått ta emot flera samtal från upprörda närboende:

- Det är naturligtvis en drastisk förändring, och jag kan hålla med om att det ser lite tråkigt ut just nu. Men vi gör det här för att på sikt få en ökad biologisk mångfald i området, säger hon.

Den tallskog som ursprungligen planterades på platsen för att förhindra sandflykt har tagit överhanden, tillsammans med lavar på marken. Växt- och djurliv behöver mer öppen sand för att trivas, menar Wettemark, inte minst den sällsynta fältpiplärkan.

- Vi har plockat ut den som symbol för att visualisera, men det är många andra arter som gynnas av det här, höga värden som riskerar att försvinna om området växer igen, säger Carina Wettemark.

Vad säger du om reaktionerna om sandflykten?
-Det är den historiska synen att se på sanden, det har varit ett stort problem, men är inte det i dag. Det har ju hänt mycket med landskapet sedan tallarna planterades för 70-80 år sedan, säger ekologen.

Området som nu restaureras är cirka två hektar stort. Det är kommunens mark, och tillhör den kommunala naturvårdsfonden. Kristianstads kommun har fått pengar från Länsstyrelsen för jobbet med att säkerställa och behålla de nationella och internationella biologiska värden som finns i området.

- På sikt hoppas vi det här ska bli en riktig mångfaldsskatt för de hotade arterna, säger Carina Wettemark.