Horna skola fyller 100 år. Det är visserligen över 60 år sedan huset omvandlades till bostad, men husets 100-årsjubileum firades med en liten fest på fredagskvällen.
Initiativet till festen kommer från de nuvarande ägarna Katrin Johnsson och Bengt-Göran Lindborg.
Bland festdeltagarna finns fyra tidigare elever. De tycker alla att det är trevligt att få återse skolan, men saknar inte skoldagarna särskilt mycket.
– Det var inte alltid roligt att gå till skolan, lärarna var lite stränga, säger Anna Svensson.
– Nej, jag var inte vän med min lärare, fyller Karl Lave Persson i och rynkar pannan när han tänker på hur lärarna på den tiden betedde sig.
Anna Svensson berättar vidare att hon inte varit i skolhuset på länge, men att hon visst känner igen sig.
– Men det känns inte som en skola längre, skolkänslan sitter inte kvar i väggarna, säger hon.
Fullmånen skiner över det gamla skolhuset och vädret är bitande kallt, men inomhus är det varmt och skönt. Bengt-Göran Lindborg berättar om husets bakgrund och visar bilder från skolans historia.
På den tiden det fanns skola i Horna var det sju års studier som gällde. De två första åren gick man i småskolan, som fanns i huset bredvid. Horna skola kallades storskolan, där gick man de följande fem åren.
Åke Isaksson började skolan 1935. Han berättar att hans lärarinna slog honom på fingrarna ibland.
– Men det är ändå trevligt att få se skolan igen, säger han och får medhåll av Jan-Åke Persson.
Han tillhörde den sista kullen som gick på skolan, 1948 slutade han där. Han tycker det är ett bra initiativ att fira 100-årsjubiléet av den gamla skolan, men han längtar inte tillbaka.
– Det var så länge sen nu. Men jag kan inte påstå att jag saknar skoltiden, säger han.