Med kungligt blod i ådrorna

Vetskapen har alltid funnits där, men inte varit något man gjort så stor affär av i släkten.

Men visst flyter det kungligt blod i ådrorna på Anders Svensson från Hässleholm och dottern Anna Karin Hörnmark, som är bosatt i Åhus. I mitten av 1800-talet födde Sissela, Anna Karins farmors morfars mor, en son. Den sonen var en av Karl XV:s ”oäktingar”.

– Det har varit ett välkänt faktum, att Jakob var en av ”kungens oäktingar”, men mer än så har det aldrig diskuterats. Det har inte varit mer med det, säger Anders.

Men lite speciellt måste det ju ändå kännas att veta att man har kungar bakåt i släkten?

– Egentligen inte. Visst är det en kul grej, men det är ju så mycket viktigare vad man är för människa, hur man uppför sig genom livet. Det jag kan känna mig stolt över när det gäller min mormors far Jakob är att han var en rättskaffens och vänlig människa. Sånt är mycket mera värt än att vara kunglig, säger Anders Svensson.

Blev lämnad

Sissela var ingen av kungens ”pigor”. Hon jobbade aldrig på Bäckaskog slott där Karl XV hade sitt sommarresidens och flirtade friskt med de slottsanställda. Men Karl, som på den tiden var kronprins, var också ute på militära övningar – och det var i de sammanhangen han träffade Sissela, som bodde i Färingtofta.

– Sissela sällskapade med en annan kille, men när hon blev gravid med kungens barn lämnade han henne, och stack till Amerika istället. Så småningom träffade Sissela istället en herre vid namn Hellgren, som hon gifte sig och fick tre barn med, berättar Anders Svensson, som gjort en hel del släktforskning bakåt i tiden.

Fast huvuddelen av släktforskandet har förstås inte rört de kungliga kopplingarna – utan en kartläggning av de förfäder som lämnat Skåne och Sverige och hamnat i andra delar av världen. Mest fascination har mostern Ella rönt – Anders har skrivit en hel bok om Ella Nilsson, som under 40-talet reste till Kina som missionär.

Pipsmak

Ella var barnbarn till Jakob Andersson, precis som Anders mor Signild. Signild och Ella tillbringade många somrar hos Jakob och hans hustru Elna – och även Anders har faktiskt minnen av sin gammelmorfar, trots att Jakob gick bort (vid 92 år ålder!) när Anders var tre år gammal.

– Jag minns att jag fick sitta i hans knä, och smaka på hans pipa. Oj vad jag hostade, berättar Anders med ett leende.

Många av Karl XV:s ”oäktingar” sägs ju ha fått en hel del försörjning från slottet. Var det så också i Jakobs fall?

– Det har jag aldrig hört talas om, eller sett några papper om när jag släktforskat, säger Anders Svensson.

Några egentliga vattentäta bevis på att Jakob faktiskt var Karl XV:s son finns inte. Å andra sidan: Tittar man på bilden här intill är likheten mellan kungen och Jakob Andersson slående: hårfäste, näsa, ögon ...

– Tyvärr har vi inte så många bilder på Jakob som ung, de flesta är tagna på äldre dagar, medan kung Karl XV dog relativt ung, säger Anna Karin Hörnmark.

Några tankar på att söka upp andra ättlingar till kungen finns egentligen inte hos familjen Svensson/Hörnmark.

– Men visst kunde det varit roligt att få kontakt med andra ättlingar för att höra deras historia, säger Anna Karin med ett leende.