Hemmets 61 största hinder

I våras var hon i Hongkong, nyss i Ålborg och just nu i Jyväskylä. Resorna, konferenserna, telefonsamtalen och mejlen är många.

Intresset är stort från hela världen för listan som Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och Nävlingebo, nu ska publicera i samarbete med tyska kollegor.

– Det är ett effektivt och kraftfullt instrument som kan identifiera vilka miljöhinder som är viktigast att eliminera för personer med funktionsnedsättningar, berättar Susanne Iwarsson. Det var när hon arbetade som arbetsterapeut i Vinslöv och såg att hus fick byggas om efter att husets invånare blivit funktionshindrade som fröet till det världsledande projektet såddes.

Hon utvecklade en metod för att bedöma funktionshindrades behov av bostadsanpassning. Med hjälp av metoden, som har testats i Kristianstad, har listan växt fram.

Mer än 2000 äldre i Sverige, Tyskland och Lettland har intervjuats och deras miljöer har kartlagts. Utifrån det har forskarna listat de hinder som skapar mest problem.

Att en hög tröskel ställer till bekymmer är välkänt. Men forskningen visar att hälften av de viktigaste hindren finns utanför bostaden eller i entrén.

– Det unika med listan är att den baseras på data som är insamlad i verkliga boendemiljöer med människor som representerar olika kombinationer av funktionsnedsättningar och att det är insamlat med vetenskaplig metodik. Det skiljer sig från alla andra undersökningar eftersom man vet att om man gör dessa åtgärder får man en förväntad effekt. Att befolkningen blir äldre och att allt fler bor kvar i sina bostäder innebär en utmaning vid planering och byggnationer av bostäder. Dagens lagstiftning ställer krav på att alla bostäder som byggs eller renoveras ska vara användbara för personer med rörelsehinder.

– I Sverige går årligen 850 miljoner kronor till bostadsanpassningsbidrag och cirka 700 bostadanpassningar görs varje år i Kristianstad.

Listan kommer därför att vara attraktiv för många. Den underlättar för arbetsterapeuter vid boendeanpassningar och vid rådgivning till personer om olika bostäders lämplighet.

Men även arkitekter, fastighetsägare och kommuner kan använda den som en checklista för att identifiera hinder som bör åtgärdas eller undvikas vid exempelvis byggande av nya bostäder. På så vis kan de värsta fällorna undvikas och onödigt lidande, tid och pengar sparas.

– Om det finns många olika hinder och pengar saknas för att åtgärda allt kan man göra något åt åtminstone de största, säger Susanne Iwarsson.

Caroline Kidebäck

044– 18 55 00

caroline. kideback

@kristianstadsbladet.se



a Miljöhinder för funktionsnedsatta personer

Utomhus:

Oregelbunden yta.

Smala gångvägar med trappsteg eller branta lutningar, höga trottoarkanter.

Avsaknad av taktila varningar vid nivåskillnader/faror.

Avsaknad av ledstänger i branter.

Dålig belysning längs förflyttningsvägar.

Soprum/soptunna kan bara nås via tröskel/trappsteg/nivåskillnader.

Brevlåda/brevinkast kan endast nås via nivåskillnad.



Inomhus:

Trappsteg/trösklar/nivåskillnader.

Smala dörrar och passager/korridorer.

Otillräckliga manöverytor där vändning krävs, kring vitvaror och förvaring.

För korta eller helt avsaknad av ledstänger.

Hyllor/förvaring placerade högt.

För djup arbetsyta eller när arbetsyta i höjd lämplig för sittande arbete saknas.

Avsaknad av sittmöjligheter och stödhandtag i/vid dusch/bad.

Badkar.

Dusch med kanter.

Högt tvättfat och låg toalettstol.

Hal golvbeläggning i badrum.

Avancerade handfunktioner krävs för reglage i kök och tvättstuga.



Entréer:

Smala dörröppningar.

Tunga dörrar utan automatik och dörrar som inte stannar i öppet läge/stängs snabbt.

Hiss och ramp saknas.

Höga, låga, regelbundna trappsteg.

Avsaknad av ledstänger.

För korta ledstänger, ledstänger med avbrott vid vilplan.

Höga trösklar/trappsteg.

Otillräckligt manöverutrymme vid dörr.

Vilplan saknas framför entrédörr.



Exemplen är fritt valda ur listan på de 61 hinder som vållar störst tillgänglighetsproblem i hemmiljö.