Ralf G Larsson söker en ny utmaning i Ystad

Publicerad 12 oktober 2007 23.36 Uppdaterad 29 juni 2010 9.48

På hans kontor hänger en tavla med namn på italienska domare som fallit offer för maffian och Camorran. Tavlan gjorde starkt intryck på honom, den påminner om att svenska domare lever i en ganska skyddad värld jämfört med andra delar av världen.

Om man lever under sådana omständigheter är det inte så lätt att vara rakryggad och självständig domare. Självständiga domare ska garantera rättssäkerheten. Varje lands domare kämpar utifrån sin horisont. Ralf G Larsson, som varit ordförande i Sveriges domareförbund i fyra år, har länge varit negativ till individuell lönesättning för domare, som sätter press på domaren och påverkar i så motto att domaren kan döma så som chefen tycker.

Därför ska domare ha samma lön och döma efter lagen och praxis, vilket påtalas i en resolution om svenska domarelöner, tagen av det europeiska domareförbundet och som nyligen tillställts den svenska regeringen.

Hur är det med hot mot svenska domare?

– Det är inte särskilt vanligt, jag är övertygad om att åklagare är mer utsatta. Men det finns en hotbild, jag vill påstå att det inte är i brottmål utan ofta i andra typer av mål, mig har det hänt i tvistemål.

Men hur vågar man vara domare i Italien?

– De har bäst betalt i hela Europa, konstaterar Ralf G Larsson med ett brett leende.



Höstsolen strålar in genom domstolsbyggnadens fönster. Ett står på glänt; krispiga lövs rassel ackompanjeras av fredagsrusningen i en av centrala Kristianstads mesta trafikkorsningar. I åtta år har Ralf G Larsson varit chef för verksamheten på Kristianstads tingsrätt.

Varför behöver du en ny utmaning i yrkeslivet?

– Sedan jag började på domarbanan har jag alltid tyckt det varit kul att åka till jobbet och det får inte bli tristess. Och så har jag anställt så mycket bra folk här.

Svårt för tristess?

– Ja, säger han och ser en aning förlägen ut.

Du lämnar efter dig medarbetare som trivs och en målgenomströmning som är ganska snabb. Hur ser du på åren i Kristianstad?

– Jättekul. Vi har gjort en fantastisk generationsväxling, jag har lyckats rekrytera bra intressanta människor, jag trodde knappt sådana fanns. Samtidigt har jag haft en medveten strävan att få upp lönerna. Det skapar trivsel och en populär arbetsplats.

Svåraste målet?

– (paus). Ibland kan saker vara svåra för att det är så tragiska människo-öden. (paus). Österliamordet var tungt.

– Svårast är familjemålen. Pappor som anklagas för att vara skyldiga till övergrepp på sina barn, pappor som inte orkar kämpa för rätten till sina barn, tvistemål där man ska avgöra vad som är bäst för barnen. Dessa är tuffast, och vi är skyldiga att utreda sanningen. Det är vi inte i brottmål där bevisbördan ligger på åklagaren och domstolen har en mer passiv roll.

Hur ser du på framtiden för Kristianstads tingsrätt – bör den slås samman med Hässleholms?

– Det borde gjorts för länge sedan, kanske blir det när inskrivningsmyndigheten försvinner från Hässleholm nästa sommar.

Antalet tingsrätter i Sverige har halverats på tio år. Ralf G Larsson talar om en baksida av den utvecklingen: det blir längre avstånd för skolklasser att sitta med vid en rättegång, vilket är ett sätt att skapa rättsmedvetande hos unga.



Tingsrätterna har successivt avlövats på uppgifter till förmån för den dömande. En uppgift han vill ha kvar är vigselrätten.

– Något kul får vi ha på jobbet, säger han och skrattar.

Varför blev du domare?

– Ren tillfällighet. Jag var tingsnotarie i Kalmar, hade en lagman som fantastisk mentor och en kompis som var tingsnotarie och valde att bli domare och då tänkte jag att det kanske man skulle.

– Efter Kalmar jobbade jag som förbundsjurist på LO och skulle försvara personer som varit elaka mot patienter och dagisbarn. Det var inte min grej – att försvara folk som gjort dumheter, och att vara åklagare och försöka jaga bovar tyckte jag var ensidigt.

Så det blev domarebanan för honom, som vuxit upp i ett politiskt intresserat arbetarhem i Göteborg, pappa var svetsare och mamma skolstäderska.

De första åren av juristutbildningen klarade han ekonomiskt genom att arbeta på varvet i veckorna och plugga på kvällar och helger.

I Sverige är man oskyldig tills man är dömd, "hellre fria än fälla".

Lever vi i ett rättssamhälle?

– Det tycker jag utan vidare att vi gör, men vi kunde bli bättre. Justitiekanslern har plockat fram ett antal fall med oskyldigt dömda och menar att det går för fort i domstolarna. Så är det, vi ger inte varje mål tillräcklig tid, kraven på snabb målgenomströmning är höga.

Du har skrivit flera lagar, senast skuldsaneringslagen som trädde i kraft 1 januari i år.

Hur går ett sådant arbete till?

– I korta drag: man får direktiv från regeringen om att göra något åt den gamla lagen, man tillsätter en grupp som bildar en kommitté, nu senast var vi tolv och träffades en gång i månaden. Kommittén har en sekreterare, lösningar tas fram för varje del av lagen, en promemoria skrivs på varje del och skickas ut till dem i kommittén. Man arbetar bit för bit, skuldsaneringslagen tog ett och ett halvt år.



Ralf G Larsson har varit domare sedan -82 då han började på hovrätten i Malmö. Är nu 55 fyllda och säger att cirka sju år som chef på samma arbetsplats passar honom.

Är Ystad sista jobbet?

– Det är det nog. Men min dröm har alltid varit att bli lagman i Lund.

Birgitta Mattisson

044-18 55 37

birgitta.mattisson@kristianstadsbladet.se



Ralf G Larsson.

G står för: "Göran – jag gick i en killklass på gymnasiet och vi bestämde oss alla för att skriva in en initial, sedan har den hängt med".

Arbetar som: Domare och lagman, statlig utredare, medlare i arbetstvister, krönikör i Kristianstadsbladet.

Född: 22 februari 1952.

Familj: Sambo och sex barn.

Syskon: En storasyster och en storebror.

Bor: I Lunds kommun.

Djur: En katt, som tyvärr nyligen försvunnit.

Dold talang: "Jag är rätt duktig på att dra vitsar".

På nattduksbordet: Den tredje delen av Stieg Larsson, "Luftslottet som sprängdes".

Äter: Fisk.

Skrattar åt: John Cleese. (Har mycket lätt för att skratta, red.anm.)

Mest rädd för: "Att det ska hända mina barn någonting".

Engagerad i: Har varit med och byggt upp en kulturhusförening i den by han bor i, föreningen har både fredagspub och söndagskafé.

Aktuell: Lämnar efter åtta år jobbet som lagman för Kristianstads tingsrätt för att bli lagman för Ystads tingsrätt.




Större eller mindre text



Mest läst på Kristianstad
Mer från Kristianstad
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Skånemedia AB 2011  Ansvarig utgivare: Jörgen Svensson  Nyhetsredaktör: Mikael Hallqvist, Maria Sällberg
Redaktionella frågor: webbredaktionen@skanemedia.se  Telefon: 044-18 55 00  Adress: Kristianstadsbladet 291 84 Kristianstad