Stötestenar i ny storfrikyrka

Den svenska frikyrkligheten har en brokig och bråkig historia. Utbrytningar och samgåenden har kantat vägen, allt sedan väckelserörelserna trädde fram på den andliga scenen under 1800-talet.

Men aldrig förr har en så stor förändring ägt rum som när Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan nu planerar att gå samman.

– Vi är framväxta ur samma mylla på 1800-talet, säger Karin Wiborn, missionsföreståndare i Baptistsamfundet.

– Min känsla är att det är så mycket som förenar oss, säger Göran Zettergren, Missionskyrkans missionsföreståndare.

Redan i dag är många baptistförsamlingar dubbelanslutna till Svenska Missionskyrkan. För dem blir samgåendet en naturlig följd av samarbeten som sträcker sig tillbaka till 1960-talet, tror Karin Wiborn.

Men här finns flera teologiska stötestenar. En är dopet. Medan Metodistkyrkan och Missionskyrkan döper båda barn och vuxna, gäller troendedop i vuxen ålder för baptisterna. "Därför döper baptister inte barn", står det på Baptistsamfundets hemsida.

Men om den teologiska grund för det nya samfundet som nu är ute på remiss spikas blir barndop möjligt.

– Jag resonerar så här: Dopet är fortfarande viktigt, och baptister är inte beredda att göra avkall på det dop vi förkunnar, men det kanske är underställt en ekumenisk enhet i dagsläget, säger Karin Wiborn.

Blir det möjligt med barndop i före detta baptistförsamlingar då?

– Rent tekniskt blir det möjligt, om man så önskar. Men det är också möjligt att i den lokala församlingen bestämma att man ska döpa sig efter bekännelse.

De exakta formerna för samgåendet med start 2012 beslutas nästa år. Men reaktionerna i baptiströrelsen har inte låtit vänta på sig.

I fjol grundades nätverket Klassisk baptism, som en protest bland annat mot en uppluckrad syn på troendedopet.

– Baptiströrelsen grundades främst utifrån dopfrågan, säger Thomas Forslin, som leder nätverket och är distriktsföreståndare för Baptistsamfundet i Västsverige.

Redan i dag välkomnar baptistförsamlingar barndöpta som medlemmar – men barndop förekommer inte. Och i utkastet till gemensam teologi står att barndop i en församling ska gälla i hela samfundet. Det kan bli svårt att acceptera för församlingar som fortsatt vill tillämpa baptistiskt vuxendop.

– Om man tar bort troendedopet så har man gröpt ur själva kärnan i baptismen och det blir profillöst. Det nya samfundet handlar om att bli mer attraktivt, men det är inte säkert att man blir det, om man inte står för något tydligt, säger Thomas Forslin.

Än kan man inte tala om en baptistisk splittring, enligt Thomas Forslin. Troligare är att de församlingar som inte ställer upp på den nya dopsynen går med i Evangeliska frikyrkan (EFK) som efter Svenska Missionskyrkan är det samfund som flest baptistförsamlingar är dubbelanslutna till.

– Jag har hört talas om tio församlingar som allvarligt pratar i de banorna. Men det har också med homovigselfrågan och med bibelsynen att göra, säger Thomas Forslin och tillägger att dopet gjorts till en icke-fråga.

Men Karin Wiborn, Göran Zettergren och Metodistkyrkans svenska distriktsföreståndare Bimbi Ollberg tror på ett relativt smärtfritt samgående. De framhäver enheten i Kristus och säger att lejonparten av respektive samfund är med i båten.

Kyrkohistorikern och teologen Viktor Aldrin vid Göteborgs universitet säger att samgåendet också har med svikande medlemsantal i samfunden att göra. Man vill bli starkare och utåt kunna tala med en röst.

– Det finns en tydlig utveckling i samfunden, först bryter man sig ur och gör något eget. Sedan arbetar man upp sig i samhället, blir en del av etablissemanget. I den övergången brukar det bli en schism där en liten grupp bryter sig ur och menar att man sviker de ursprungliga idealen, säger Viktor Aldrin. (TT)